Debatt


Maria Hagberg
Fria Tidningen

Det heders-relaterade våldets rötter

Varför måste vi arbeta emot hedersrelaterat våld och förtryck? Därför att hedersrelaterat våld och förtryck är ett starkt hot mot demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet, skriver Maria Hagberg.

FN:s kvinnokonvention och barnkonvention fördömer traditioner och religiösa sedvänjor som upprätthåller förtryck. Flera stater har reserverat sig mot konventionerna och låter religion och tradition överordnas kvinnors, HBTQ-personers och barns rättigheter.

Jag har arbetat med socialt arbete i snart 20 år, framför allt med kvalificerade barnavårdsutredningar, men jag har också arbetat med våldsproblematiken och utbildat olika myndigheter i frågan och jag kan utan tvekan säga att hedersrelaterat våld och förtryck är bland det svåraste jag haft att göra med. Redan för tjugo år sedan stötte jag på problematiken bland romerna som hade stora problem med flickor som inte fick gå i skolan, barnäktenskap och tvångsäktenskap. Romerna har en flera hundra år gammal historia i vårt land och tillhör en av våra minoritetsgrupper.

Utanförskapet, då myndigheterna svikit, har många gånger förstärkt problematiken inom gruppen, men är inte orsaken till dess uppkomst. Samma tendenser ser vi i dag i våra storstadsområden, men det förekommer i olika samhällen över hela världen. Jag har till dags datum mött cirka 200 unga utsatta för hedersrelaterat våld i Sverige med eget eller föräldrars ursprung från ett tjugotal länder, från Marocko till Bangladesh, från Somalia till Sverige.

För några år sedan blev jag oerhört trött på den ytliga debatt som försiggick inom den akademiska världen, en feminism som osynliggjorde kvinnokampens betydelse och vikten av långvarig fred, samt de bagatelliserande postkoloniala förklaringarna som började ta plats i diskussionerna om hedersrelaterat våld. Det blev en absurd och helt kontraproduktiv diskussion, då hedersrelaterat våld och förtryck i sitt uttryck är både rasistisk och religionsdiskriminerande.

Jag bestämde mig för att skriva boken Vid 20 börjar den ruttna (Premiss Förlag, 2009) där jag beskrev delar av vår kvinnohistoria i Sverige. Jag djupintervjuade fem unga kvinnor som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige och avslutar med en analys om vad vi behöver göra i Sverige för att komma tillrätta med situationen.

Problemet är att vi inte får kritisera religion i dagens samhälle. Är det så att man anser att religionen ska utgöra lagstiftningen så är den politisk. Konsekvenserna av det ser vi på olika håll i världen och det är inget jag förespråkar! Vi har olika uppfattning om när hederstänkandet uppstod. Jag, och många med mig, hävdar att den uppkom betydligt tidigare i historien än vid kolonisationen och att den har klara kopplingar till kultur, där religion och tradition ingår. Genom folkvandringar och krig har dessa blandats och det är i dag svårt att helt entydigt avgöra vad som har en religiös eller traditionell rot. Det vi däremot kan vara överens om är att kolonialismen samverkat med de religiösa budbärarna, och då talar jag inte enbart om de ”västerländska” kolonisatörerna.

Nyligen deltog jag i en feministkonferens i Skopje. Jag frågade då om ett påstående som jag stött på både i Sverige och utomlands när det gäller FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, i synnerhet kvinnors rättigheter: ”det är ett västerländskt påfund”.

Just postkoloniala teorier för vidare denna utsaga. Layla Hamarneh från Jordanien, erfaren kvinnoaktivist, svarade att det argumentet använder makthavarna i hennes och omgärdande länder för att slippa implementera kvinnors rättigheter.

författare och debattör

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Religionen är en privatsak

DO stämde Arbetsförmedlingen och kräver att en man med muslimsk bakgrund ska få skadestånd. Eftersom mannen på arbetsintervju på ett företag vägrade ta en kvinnlig chef från företaget i handen uteblev ersättning. Därför påstås arbetsförmedlingen ha handlat på ”ett diskriminerande sätt”, skriver Maria Hagberg.

Göteborgs Fria
Debatt
:

Att göra politik av andligheten

Den debatt som förekommer om religionen i dag gör det viktigt att lyfta fram och visa på religionens inflytande i det politiska livet. Skenbart har vi en föreställning om att vi lever i ett sekulärt samhälle. Vi är inte medvetna om den religiösa indoktrinering som sker, skriver Maria Hagberg, fil mag i socialt arbete.

Debatt
:

Tack för försvaret av den fria forskningen!

Leif Pagrotsky och alla de som lyckades få igenom
stamcellsforskningens betydelse och berättigande ska ha all heder av era framgångar på EU nivå. Vi vet att motståndet var starkt.
Sveriges framgångar i EU var till förtret för dem som motarbetar stamcellsforskning, skriver Maria Hagberg.

Debatt
:

Kvinnor som organiserar sig osynliggörs

I dag, lördag, får Robert D Putnam Johan Skyttepriset i statsvetenskap för sina forskningsinsatser. Men han har i sina slutsatser, liksom flera av dem som analyserat dem, missat ett par avgörande faktorer: kvinnors möjligheter att förvärvsarbeta och organisera sig, skriver Maria Hagberg, Fi.

Debatt
:

Statliga institutioner som demokratibärare

Framträdande statsvetare, oftast män, reflekterar över valrörelsen och den jämna ställningen mellan blocken och om riskerna med småpartierna som vägdelare. Det är också uppenbart att kvinnor som organiserar sig antingen osynligggörs eller förlöjligas, skriver Maria Hagberg, styrelseledamot Feministiskt Initiativ.

© 2025 Fria.Nu