Graffiti som socialt projekt
”Hej, jag heter James Robinson. Jag håller på med soul. Jag behöver arbete. Behöver du en artist? Ring mig!” På p-huset Annas fasad svävar Malmös första jobbannons i graffitiform. Graffitikonstnären Pärra Andreassons senaste projekt handlar både om marknadsföring och sociala frågor.
– Man kan inte sitta och vänta på Fredrik Reinfeldt för att få jobb. Nu måste alla hjälpas åt, säger Pärra Andreasson.
För ett par år sedan avslutade graffitikonstnären Pärra Andreasson sitt arbete med att utforma kontaktannonser åt singlar på Malmös väggar.
Han gillade formen och ville gärna fortsätta. Men konjunkturen har svängt sedan dess, och plötsligt är det jobb som står högt på önskelistan för många.
– Idén föddes när jag pratade med en kompis om den höga ungdomsarbetslösheten. Det är så sorgligt att många unga inte kommer ut på arbetsmarknaden, säger Pärra Andreasson.
Pärra Andreasson får text och foto av beställaren som sedan är med och målar. Men James Robinson är inte ute efter vilket jobb som helst. Den forne medlemmen av det kaliforniska hip hop bandet Tha Alkaholiks jobbar just nu på en ny artistimage: James Robinson i stället för J-Ro.
– Jag vill lansera mig som en helt ny artist. Tidigare har jag mest rappat, men nu kommer jag att sjunga soul med 70-talsinfluenser, säger James Robinson.
Till sommaren planerar han att släppa en skiva, och med hjälp av Pärra Andreassons jobbannons vill James Robinson smyglansera sig redan nu. Förhoppningen är att människor som har sett jobbannonsen ska känna igen James Robinson när skivan kommer ut.
Deras gemensamma projekt började som en del av studierna i urbankonst och hiphopkultur på Glokala folkhögskolan, där graffitikonstnären Pärra Andreasson jobbar som lärare.
I samband med en resa till Berlin gjorde klassen studiebesök på ett skivbolag. Besöket väckte många frågor bland studenterna om marknadsföring och organisationen kring musiker.
Tillbaka i Malmö föreslog James Robinson att han och de andra studenterna skulle starta ett fiktivt skivbolag för att lära mer om hur musikindustrin fungerar. Ett kursmoment i grafisk design ledde sedan vidare till jobbannonser i graffitiform, förklarar lärare Pärra Andreasson.
James Robinson berättar att han blev väldigt förvånad när han kom till Sverige och upptäckte hur stor skillnad det var mellan hur skivbolagen marknadsför musiker i USA och Sverige.
– Här i Sverige är marknadsföringen inte särskilt nydanande. Det satsas inte tillräckligt på marknadsföring av musikerna.
Pärra Andreasson kommer att fortsätta göra jobbannonser på väggarna i Malmö stad. Men inte bara för musiker.
– Jag vill ha med så många olika människor som möjligt. Det här är inget kulturprojekt, det här är ett sätt för folk att få jobb.
Pärra Andreasson ser inget problem med att han gör samhällsnyttig konst. Kan konsten hjälpa människor att få jobb så är det bra konst, menar han. Nu hoppas han bara att människor kommer att ta hans konst på allvar.
– Ja, det är lite det som är problemet, eftersom det är konst så tar folk det inte riktigt på allvar. Vissa såg mina kontaktannonser som ett skämt, men det är uppriktigt menat.
