– Jag skulle vilja se både insidan och utsidan täckt av sprejfärg. Det skulle bli färgglatt, säger Hossein Yosef Lavi.

Det återstår förstås att se om Moderna museet tänker erbjuda besökarna en ny färgchock i form av graffiti, efter de häftiga diskussionerna kring fasadens orangeröda färg.

Hossein Yosef Lavi driver undergroundgalleriet Studio Seved på Rasmusgatan, tillsammans med medlemmar av konstnärsgruppen Meteor. Han hoppas att Moderna kommer att visa nyfikenhet inför den unga konsten i Malmö och att det kommer att finnas en öppenhet för nya infallsvinklar.

Som graffitikonstnär blir han inspirerad av både 1900-talsmåleri och samtida måleri, och hoppas att intresset kan bli besvarat.

– Om traditionella uttryck som måleri och alternativa konstformer som graffiti möts halvvägs, kan nya och bättre konstnärliga uttryck skapas, säger Hossein Yossef Lavi.

På Moderna museets öppningsutställning i Malmö visas ett urval av konst från 60-talet ur samlingen i Stockholm, måleri av den belgiske konstnären Luc Tuyman och bildkonst av konstnären Astrid Svangren, den sistnämnda med anknytning till Malmö där hon både bott och studerat. Museets uppgift är att visa och spegla modernismen och modernismens framväxt.

– Vårt uppdrag är inte att visa lokala konstnärer, men vi kommer visa dem också. Det kommer inte vara någon brist på lokala konstnärer i vårt program, säger Magnus Jensner, museichef på Moderna i Malmö.

Performance, dans, musik och litteratur är några av de områden som Moderna museet i Malmö kan tänka sig att lyfta fram genom lokala samarbeten i den mån det får plats i lokalerna och ekonomin tillåter.

Elin Lundgren, konstnärlig ledare för Lilith performance studio i Malmö, tycker att det är positivt att Moderna i Malmö säger sig vilja samarbeta med fria aktörer i kulturlivet. Hon hoppas att Moderna nu kommer att avsätta resurser till lokala samarbeten.

Lilith performance studio är Europas första renodlade produktionsstudio för performance och har utmärkt sig för sina storskaliga föreställningar.

– Performance har blivit så hippt, och vi får enormt många förslag på samarbeten, men ofta finns det ingen budget. Många vill ha det småskaliga, men det är inte så vi jobbar, säger Elin Lundgren.

Elin Lundgren såg Rooseum som en dynamisk och fri aktör i Malmös konstliv, och är osäker på om Moderna museet kommer drivas på samma sätt.

– Ibland måste man satsa på det som redan finns, och Rooseum var en bra spelbricka i förhållande till konsthallen och Malmö konstmuseum. Jag har lite svårt att förstå varför man satsar så många miljoner på något som kommer från Stockholm. Nu blir det lite som att man väljer att satsa på storasyster och storebror, att de ska komma ner och visa hur man gör, säger Elin Lundgren.

Natik Awayez är konstnärlig ledare för Inkonst och han har i likhet med Elin Lundgren varit skeptisk till Modernas filial i Skåne, men nu tror han att Moderna museet kan fylla ett tomrum efter Rooseum. Storasyster kan till och med ha något att lära av lillasyster, menar han.

– Rooseum var elitistiskt på många sätt, och jobbade på hög teoretisk nivå, samtidigt som man anordnade fester och klubbar som drog tusentals människor. Det är svårt att bygga en snobbig verksamhet i Malmö. Kanske kommer Moderna kunna lära något av Malmö, säger Natik Awayez.

Inkonst ger plats åt scenkonst, musik, litteratur och film. Ambitionen är att fånga upp kultur som befinner sig i utveckling. Inkonst är tillsammans med Dansstationen och Skånes dansteater de institutioner i Malmös kulturliv som Moderna museet Malmö nämner som potentiella samarbetspartners.

– Konstlivet i Malmö har vuxit mycket underifrån genom konstnärsdrivna gallerier och egna initiativ. Det har skapat en fantastisk mångfald, men det saknas något på höjden, en mast. Jag kan tänka mig att Moderna museet kan utgöra en dragningskraft, på sätt och vis genom att ersätta den funktion som Rooseum fyllde och bli en institution som kan synliggöra konstlivet i Malmö, nationellt och internationellt. Det finns en uppriktig önskan om samarbete med det lokala konstlivet, och det är bra för Malmö, säger Natik Awayez.

På Signal center för samtidskonst ligger materialet till den nyligen avslutade utställningen Parallell historia – Skånes konstarenor 1968–2008 nedpackat i lådor.

Med projektet har Signal kartlagt den alternativa konstscenen i Malmö sedan slutet av 1960-talet fram tills våra dagar.

Curator Elena Tzotzi är positiv till det nya tillskottet till Malmös konstliv, men ser samtidigt en kulturpolitisk brist i satsningen.

– Nu satsar man oerhört mycket på Moderna museet, men risken är att det bara blir en tillfällig injektion eftersom det fria konstlivet behandlas väldigt styvmoderligt.

Just nu är Signals egen framtid oviss eftersom det är oklart hur verksamheten ska finansieras. De har fått ett negativt besked om fortsatt verksamhetsstöd från kulturnämnden, ett positivt besked från regionen och väntar på besked från Statens kulturråd mot slutet av månaden. Det totala verksamhetsstödet för Signal 2009 var 557 000 kronor.

Moderna museet i Malmö, som är en del av statliga Moderna museet, finansieras till lika delar av Malmö stad, Region Skåne och svenska staten. Trepartsavtalet innebär att parterna årligen går in med cirka sex miljoner var.

– Tittar man historiskt så ser man att det sker sådana här injektioner som är bra och viktiga. Ändå kan strukturen stå och stampa på samma ställe eftersom man inte gör en helhetsanalys. Det är intressant att komma ihåg att Rooseum till en början tillhörde det fria konstlivet, det startades inte från offentligt håll. Men Rooseum ströps ihjäl av politikerna eftersom det inte satsades tillräckligt, säger Elena Tzotzi.

Elena Tzotzi hoppas att Moderna museet kommer att anamma den generositet som hon menar att Rooseum visade gentemot det fria konstlivet.

– Rooseum lockade en professionell publik till Malmö och var bra på att dela med sig av sina kontakter. När det kom kritiker och curatorer hit fick de träffa utövare baserade i Malmö. Det var en bra del av Rooseums inställning, och där har Moderna något att bidra med, säger Elena Tzotzi.

Ett stenkast från Södra Skolgatan ligger det kommersiella galleriet Elastic, som nyligen flyttade från Bragegatan till Monbijougatan, Malmös nya konstkvarter. Ola Gustafsson driver Elastic och arbetar också med intresseföreningen IKK, Institutet för konstnärer och konstförmedlare, i Malmö.
Han håller med Elena Tzotzi om att Malmö stad och region Skåne måste satsa resurser på hela konstscenen, och hoppas att det fria konstlivet kan få ett professionellt utbyte av Moderna museet.

– Jag hoppas att museet attraherar en internationell och professionell publik som fanns i Malmö på Rooseums tid. Rooseum hade med sitt kontaktnät möjlighet att marknadsföra Malmö och attrahera en professionell besökarpublik som blev det fria konstlivets besökare. Jag hoppas det blir på samma sätt med Moderna, säger Ola Gustafsson, som tycker att den senaste tidens stora intresse för Moderna är hoppingivande.

Det har varit mycket fokus på Moderna museet som just ett dragplåster, som en motor för att marknadsföra och locka besökare till staden och Öresundsregionen.

Annelie Nilsson är konstnär verksam i Malmö, och är kritisk till hur finansiärerna och ledningen för Moderna museet Malmö använder verksamheten och konsten som marknadsföringsverktyg för Öresundsregionen. I stället vill hon att museet, som har finansiärer som Malmö kommun, Region Skåne och svenska staten, fokuserar mer på kritik av maktstrukturer och politik.

– Ett av en konstinstitutions uppdrag är att vara institutionskritisk. Men i dag är principen om armlängds avstånd inte längre en realitet. Då måste institutionskritiken vidgas genom att Moderna museet kritiserar det politiska sammanhanget som man är en del av. Jag hoppas att museet i Malmö ska inkludera det fria kulturlivet i diskussioner om hur konst och kultur har blivit ett politiskt projekt, säger hon.

Ett led i det här är hur Moderna museet i Malmö använder sig av Robert Rauschenbergs bildäcksförsedda get – det berömda konstverket Monogram, i folkmun kallad ”geten”, i sin marknadsföring och sitt varumärkesbyggande, enligt Annelie Nilsson.

– Rauschenbergs konstverk används väldigt tydligt för att stärka bilden av museet, regionen och staden. Vad betyder det för konsten? Det är en fråga som jag vill att Moderna museet diskuterar, och där kan det fria konstlivet vara en viktig samtalspartner.