- Hade våra medlemmar deltagit hade det varit en vild strejk. Att som SAC säga att alla kan delta i deras strejk lagligt, det var lögn, säger LO-utredaren Ingemar Göransson.

Torsdagen den 2 november kungjorde syndikalisterna att nästan alla landets anställda, uppåt 2,5 miljoner svenskar, kunde strejka politiskt mot regeringens a-kassereform. De var inte alldeles säkra på att det var lagligt, men hoppades att arbetsdomstolen skulle kunna ge klartecken i förväg. I söndags kväll meddelade syndikalisterna att de drog tillbaka sitt varsel till att bara omfatta de egna cirka 7 000 medlemmarna samt oorganiserade anställda.

– Det var absolut inte solklart att lägga ett sådant här varsel, men inte heller klart att det var olagligt, säger Torfi Magnusson, ansvarig för SAC:s kampanj mot försämringarna av a-kassan.

Borde ni inte ha kollat lagligheten i förväg?

– Nej, nu ökar trycket på LO att strejka, eftersom vi gått i bräschen. Jag tycker inte vi gjort något fel, snarare att LO nu har att förklara för medlemmarna varför de inte agerar.

Ingemar Göransson på LO hävdar att han efter ett internt möte meddelade SAC att deras varsel var felaktigt och att de därefter backade. Torfi Magnusson säger istället att de fattade beslutet att dra tillbaka varslet när det stod klart att Arbetsdomstolen inte skulle hinna lämna besked huruvida syndikalisterna kan låta även de kollektivavtalsslutande fackförbundsmedlemmarna gå ut i politisk strejk.

Kritiken från LO är hård.

– Ska man bli seriös måste man lära sig grunderna för arbetsrätten annars får man smörj direkt, säger Ingemar Göransson på LO.

Varför är det fel att strejka när historiska försämringar i a-kassan genomförs?

– Vårt effektivaste kampmedel är strejk och blockad. Det riktar sig mot arbetsgivaren. Det använder vi för att få till kollektivavtal. Om vi skulle börja använda det mot arbetsgivaren för att påverka staten, då kliver vi över diket mellan arbetsmarknad och stat. Europa vimlar av nyliberala regeringar som vill angripa de fackliga rättigheterna och då gäller det att ha rågången jävligt klar.

Ingemar Göransson erkänner att det finns en läge när rent politiska strejker kan vara motiverade, men han vill inte säga var den gränsen går.

– Jag vill inte ge regeringen tips, borgarna är rätt pålitliga ändå. Men det är en helt annan ribba.

Torfi Magnusson från syndikalisterna är lika skarp i sina svar.

– Jag skulle tippa att svenska fack är nästan unika i världen att tycka så, säger Torfi Magnusson om LO:s kritik.

Han berättar att liknande försämringar av arbetslöshetsersättningen var föreslagna i Spanien när i juni 2002 hela den spanska fackföreningsrörelsen gick ut i en dagslång politisk strejk.

– De lamslog hela landet och fällde hela förslaget. Det här händer lite överallt i världen då och då. LO påstår att Sverige är nåt undantag i världen där man inte kan göra så här. Då undrar man vad de baserar det på. Övriga fackföreningar i världen blev också chockerade när LO inte ville demonstrera i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001, säger Torfi Magnusson.

I onsdags var det dags. Under dagen markerade syndikalister sina strejker på arbetsplatser runt om i landet. Exempelvis fick några dagisavdelningar stänga tidigare. På vissa håll kritiserades arbetsgivare för att ha velat ta in strejkbrytare eller hota personalen med efterräkningar.
I Stockholm lockade syndikalisternas demonstration strax över 1 000 deltagare och i Göteborg blockerade syndikalister under en knapp timme stadskansliet. Tjänstemän och besökare var irriterade och sa sig inte förstå vad strejken handlade om. När polisen Max Olsson kom till platsen avslutade aktivisterna sin blockad.

– Här inne sitter kommunens personaldirektör och här har det störst effekt att blockera. Visst går det ut över allmänheten, men det gör politiken också, sade en man i blockaden.

Vid Bjurslättsskolan stod taleskvinnan Annika Tigerryd och delade ut flygblad.

– En av vanligaste kommentarerna när jag berättar att a-kassan redan är självfinansierad är svaret 'Va? Jag trodde det var skattepengar.' Det är viktigt att människor förstår att det bara ett sätt omfördela pengar från fattiga till rika. 

Arbetslöshetsförsäkringen kostar varje år omkring 30 miljarder kronor och av dem har hittills cirka 3 miljarder kommit direkt från medlemmarna. Resten tas ut från arbetsgivaravgiften i den så kallade arbetsmarknadsavgiften på cirka 4,5 procent. LO håller med syndikalisterna om att alla skatter på arbete går ut över arbetarna i form av lägre löner.

– I ekonomisk teori är det alldeles solklart att det är vi som avstått löneutrymme. Däremot har inte arbetslöshetskassan varit helt självförsörjande. Med 13-procentig arbetslöshet i början av nittiotalet åts reservfonden upp på ett år och sedan fick arbetslöshetskassan tillskott från skattemedel, säger Ingemar Göransson.

I dag ligger a-kasseavgiften på omkring 100 kronor, beroende på yrke. Om reformen träder i kraft vid nyår blir en av förändringarna att avgiften hamnar kring 325-350 kronor. Eftersom i dag dessutom 40 kronor är avdragsgillt kan höjningen sägas vara en femdubbling av avgiften.

– Det är en mycket stor förändring. Den rör flera av de grundläggande dragen i försäkringen. Och regeringen har aviserat att det här inte är slutpunkten. Flera ytterligare förslag ska komma under året, säger Bo Lundgren, kanslichef på Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.