Barnböcker med socialt patos
Självklart kan pojkar ha klänning och prinsessan bli kär i en annan prinsessa. Men i dagens barnlitteratur är inte sådana teman så frekvent förekommande. Förlaget Sagolikt vill ändra på det och har valt att profilera sig som socialt medvetet och normbrytande. Den senaste boken tar upp hemlöshet och tio procent av intäkterna skänks till Uppsala stadsmission.
Det lilla Uppsalabaserade bokförlaget Sagolikt fyller i dagarna ett och ett halvt år. Under devisen ”Bryt normerna! Befria sagorna! Väck läslusten” ger förlaget ut socialt medveten litteratur för barn med ambitionen att hjälpa till att utveckla dem till kritiskt tänkande och empatiska vuxna. Förlaget föddes när illustratören Katarina Dahlquist och författaren Anette Skåhlberg av en slump sammanstrålade för två år sedan.
– Jag hade mycket barnlitteratur skrivet och hoppades finna en illustratör och Katarina letade efter en författare att samarbeta med och ringde upp mig. Och det var kärlek vid första ögonkastet. Vi funkar otroligt bra ihop och delar samma tänk, drivkraft och vilja, berättar Anette Skåhlberg.
Fem böcker har det hunnit bli så här långt och den senaste som kom ut lagom till bokmässan i september handlar om den lilla bebisen Ella som lämnats övergiven i en korg där hon hittas av den hemlösa gamla damen Elvira. Boken tar upp flera viktiga ämnen som hemlöshet och fattigdom. De båda förläggarna bestämde sig för att tio procent av intäkterna som boken drar in under oktober och november ska gå till Uppsala stadsmission.
– För oss känns det viktigt att vi tar en del av ansvaret. Det här är vårt sätt att göra det. Jag tycker att det är viktigt att skildra den värld vi lever i för barnen och eftersom hemlöshet är en del av den så känns det naturligt att berätta om det, säger Anette Skåhlberg.
Tycker du dig märka av att hemlösheten i Uppsala ökat?
– Jag vet inte om den ökat, men jag tycker det räcker att den finns. Det är tillräckligt för att vi har ett ansvar att göra något åt den. Men sedan känns det väl över lag, inte bara i Uppsala, som att det blivit tuffare och tuffare i samhället. Om man väl ramlar ur systemet och förlorar sin bostad är det nästan omöjligt att komma tillbaks.
Alla böcker har ett tydligt genus- och jämställdhetsperspektiv, något som har blivit lite av Sagolikts signum. I Kalle med klänning och Prinsessan Kristalla figurerar barn som vågar vara som de är, älska vem de vill och klä sig hur de har lust, något som inte är alldeles självklart i dagens barnboksflora.
– Helst vill jag undvika termer som genus, det handlar ju i grund och botten bara om att vara människa och tillåtas vara den man är. Det är lätt att gå vilse i orden och att sätta en etikett på det är som att tro att man köpt sig fri, säger Anette Skåhlberg.
– Jag kan tycka att många barnböcker i dag förenklar på fel ställen och på fel sätt. Ofta handlar det om att man skapar ett problem kring en sak och talar om hur jobbigt det är, jag vill i störrse grad visa på att det finns olika sätt att leva. Barnböcker ska läggas fram till barn på deras villkor så att de kan välja hur de vill ta till sig dem.
Innan de drog igång arbetet med Sagolikt hade Anette och Katarina provat att få ut sina böcker på befintliga bokförlag.
– Många var intresserade och tyckte att det var bra historier och jättefina bilder men de vågade inte riktigt satsa eftersom ämnena var för osäkra. Då kände vi att vi inte hade tid att vänta utan att vi ville ha ut berättelserna så snart som möjligt.
Är det svårt att starta ett bokförlag i dag?
– Att skapa ett bolag är lätt. Det som är tufft är allt dygnet runt-arbete. Vi gör ju allt själva, skapar böckerna, marknadsför dem, alltihop. Det som är bra med det är att vi har totalkontroll över den färdiga produkten. Det är ett himla slit, men det är värt det. Det räcker med när en enda person kommer fram och säger att våra böcker betytt otroligt mycket för att känna det.
Ni har skänkt böcker till Barnsjukhuset på Akademiska och Astrid Lindgrens barnsjukhus. Är det viktigt för er vilka sammanhang era böcker syns i?
– Nej, kanske inte så mycket sammanhangen, men däremot är det viktigt att vi kan välja vilka vi ska samarbeta med. Att vi har friheten att bestämma hur en bok ska ta sig fram till människor så att de förstår vad för slags bok de har i händerna.
Anette Skåhlberg berättar att hon ägnar en eller ett par timmar om dagen att läsa barnböcker tillsammans med sina egna barn.
– Sagor är fantastiska, jag älskar sagor av alla de slag. Men både jag och Katarina vill få in nytänkande i de gamla sagotraditionerna, göra sagor moderna och få dem att handla om här och nu.
Hon är även ute och läser sina berättelser på skolor och i andra sammanhang, både för barn och vuxna.
– Jag läste till exempel för vuxna på Pridefestivalen men det är särskilt underbart att komma ut och få läsa för barn. De har en enklare och mer fördomsfri syn på saker och ting än vi vuxna bara de tillåts ha det. Men sedan är det klart att man märker att de ibland anammat föreställningar och åsikter som inte är deras egna, säger hon.
– Om man verkligen vill få till ett mer fördomsfritt samhälle så är det hos barnen mer än någon annanstans man ska öppna upp för de tankarna.
Sagolikts nästa bok Kalle som Lucia landar på bokhandlarnas diskar i början av december.
– Därefter har jag runt 20 andra historier som ligger och väntar. Jag tycker att de olika projekten och idéerna berikar och befruktar varandra. Det här är mitt sätt att leva, säger Anette Skåhlberg och skrattar.
