Mer bistånd och mindre militär ger bättre säkerhet
De borgerliga partierna har ungefär samma politik för försvaret som socialdemokraterna. Det finns små skillnader, men politikerna säger inte mycket om dem. Experter på fredsfrågor säger att det borde finnas alternativ.
Håkan Juholt är socialdemokratisk riksdagsledamot. Han har varit med i försvarsutskottet i flera år. Han säger:– Den nya regeringen kanske ändrar så att försvaret får bestämma var utbildningen ska ske. Men annars ser jag ljust på framtiden. Jag hoppas att den nya regeringen fortsätter vårt arbete med reformerna.Den borgerliga regeringen skriver i sin budget att försvaret får 600 miljoner kronor mer. Men Juholt tycker inte att det är någon stor skillnad.– De ger bara lite mer pengar till försvaret, säger han.De senaste åren har försvaret fått mindre pengar. År 2003 fick försvaret 43,9 miljarder, 2004 var det 41,6 och förra året 40,5. I år blir det 39,1 miljarder.Den nya regeringen säger att försvaret ska få 40,2 miljarder år 2007 och 41,2 miljarder år 2008. Det är inte så stor skillnad, men det är ändå mer än förut.
Rolf Lindahl på Svenska Freds- och skiljedomsföreningen säger:– Det mesta är likadant. Kanske vill den nya regeringen skicka fler soldater till andra länder. De funderar också på att Sverige ska kunna skicka soldater även om FN inte säger det.
Tycker du att det är bra eller dåligt att den gamla och den nya regeringen tycker så lika om försvaret?– Det är sorgligt att alla vill att vi ska utveckla vapen och skicka soldater. Vi borde ge pengar till att lösa konflikter utan militär. Om vi gav dubbelt så mycket till bistånd och hälften så mycket till militären skulle det ge bättre säkerhet, säger Rolf Lindahl.Nästan hälften av pengarna till försvaret går till krigsmateriel och anläggningar. 103 miljoner går till vapen-fabriker och handel med vapen.Rolf Gunnarsson (m) är vice ordförande i försvarsutskottet. Han säger också att den borgerliga och den socialdemokratiska försvarspolitiken har blivit mer lika.– Egentligen ville moderaterna ha mer pengar till försvaret. Men de andra partierna i alliansen ville inte ha det, och vi måste kunna samarbeta.
Björn Hagelin arbetar på Sipri, som forskar i fredsfrågor. Han säger att partierna brukar ha ganska lika försvarspolitik i Sverige. Men under kalla kriget ljög de om försvarspolitiken, säger han.– Nästan alla stödde vår neutrala säkerhetspolitik. Neutralitet och självständighet lät bra. Men experterna visste att det inte var sant.Sedan skulle försvaret inte längre försvara Sverige utan arbeta i andra länder. Båda de politiska blocken tyckte så, säger Hagelin.– Det var lätt att ändra den svenska försvarspolitiken. Under kalla kriget ville många diskutera det här. Men i dag är det inte så. Experter i Bryssel bestämmer vart man ska skicka soldater.
Om partierna tycker lika om försvarspolitiken har den väl ett starkt stöd bland folket. Är inte det bra?– Det kan man tycka. Men är det bra för demokratin? Får vi vara med och bestämma i frågor om försvaret? frågar Björn Hagelin.
