I flera år har det riktats kritik mot Boplats Göteborg, som är den plats där cirka 95 procent av Göteborgs hyresvärdar lägger ut sina lägenheter. Men Boplats är inte en bostadsförmedling, utan systemet går ut på att varje bostadssökande aktivt måste söka den lägenhet de är intresserade av och därefter rangordnas de efter olika parametrar beroende på vilken profil hyresvärden vill ha. Det kan vara till exempel ålder, inkomst eller familjesituation. Om flera personer uppfyller kriterierna får hyresvärden själv välja ut vilka som får erbjudande om visning.
Kritiken mot hur detta system öppnar upp för godtyckliga bedömningar och diskriminering har ökat det senaste året. Tre anmälningar har gjorts till Diskrimineringsombudsmannen, två från privatpersoner och en från nätverket Jagvillhabostad.nu. På dessa anmälningar har Boplats Göteborg fått yttra sig och de hävdar anmälningarna är missriktade, då Boplats snarare är en marknad där bostadssökande och hyresvärdar kan mötas än en bostadsförmedling.
- Vårt uppdrag är ju att få in så många annonser om lediga lägenheter som möjligt och att hjälpa de som söker genom att förklara hur man gör en bra ansökan och hur marknaden ser ut, säger Maria Meyer-Martins, vd på Boplats Göteborg.
Men Tobias Olsson, lokal verksamhetskoordinator på Jagvillhabostad.nu håller inte med.
- Boplats går ju hyresvärdarnas ärenden och möjliggör insamlingen av sökanden vilket leder till diskriminering, säger han.
- Jag tycker att det är ganska uppenbart att det rör sig om diskriminering, säger Sohan Fernando, som är en av dem som upplever sig ha blivit diskriminerade.
Han har varit registrerad på Boplats Göteborg i två och ett halvt år, och sökt alla lägenheter han har råd med i halvcentrala områden som Majorna, Lunden och Hisingen. För ett år sedan tyckte han att det var konstigt att han inte fått gå på en enda visning, när hans kompis, som hade svenskt namn och registrerat sig samtidigt, redan gått på flera visningar. Han började undra om namnet hade betydelse och som ett prov ändrade han sitt registrerade namn till Johan Alexandersson.
Inom loppet av en månad hade Sohan Fernando fått två erbjudanden om lägenhetsvisning. Men han fick inte någon av lägenheterna och valde att efter en månad byta tillbaks till sitt riktiga namn. Under det år som gått sen dess har han fått ett erbjudande om visning.
- Jag tänkte att då kanske det beror på någon tidsaspekt, men är det rimligt att jag ska behöva vänta 2,5 år medan min kompis får gå på visning långt tidigare, undrar han.
Catharina Thörn är sociolog på Göteborgs universitet och har forskat kring hemlöshet. Hon menar att systemets slutenhet gör det omöjligt att granska om det förekommer diskriminering.
- Det finns personer som upplever sig diskriminerade, men det går inte att kontrollera, eftersom det i dag är så många som söker lägenhet att hyresvärdarna kan välja bort personer utan någon motivering, säger hon.
- Det leder till att flera grupper i dag i princip står utanför bostadsmarknaden, till exempel personer som har en skuld, inte har en fast inkomst eller har ett utländskt efternamn.
Men efter år av kritik verkar åtminstone en del saker hända. Boplats Göteborg har nu börjat rekomendera hyresvärdarna att använda kötiden som en parameter på dem som är kvar efter det första urvalet, där faktorer som ålder, inkomst, och familjesituation spelar in. De rekommenderar också att hyresvärdarna visar vilka urvalskriterier de har på varje lägenhet. I dagsläget kan man inte alltid se det, och det är en orsak till den kritik som riktats mot boplats.
- Det gör ju att man inte vet vilka chanser man har, utan man söker allt och lägger ner mycket energi och tid på det. Många lägenheter ligger ju bara ute i 24 timmar, vilket gör att många går in och söker varje dag. Det skapar ju en stress och gör det omöjligt att planera sitt boende, säger Tobias Olsson på Jagvillhabostad.nu.
Men det kommer fortfarande vara upp till varje hyresvärd om man vill använda sig av dessa parametrar.
- Det går inte att reglera för mycket. Det är frivilligt att annonsera sina lägenheter hos oss. Det finns ingen lag som säger att man måste ge sin lägenhet till en viss sökande, säger Maria Meyer-Martins.
Och några politiska beslut om hårdare krav på hyresvärdarna finns inte i dag. Den politiska majoriteten har i sin vision om den kommande mandatperioden beskrivit att 'Allmännyttans lediga lägenheter kommer att förmedlas efter kötid och förtur'. Om hur det ska gå till står inget.
Catharina Thörn menar att det måste till ett politiskt beslut för att lösa problemen med den strukturella diskrimineringen.
- En bostadsförmedling med kösystem skulle inte lösa allt, men det skulle öka genomskinligheten och göra det lättare att anmäla diskriminering.