Förra året avskrev G8-länderna och Världsbanken en stor del av Zambias utlandsskuld, som en del av det skuldlättnadsprogram som ska hjälpa 40 av världens fattigaste länder att komma ur fattigdomsfällan.
Zambias skuld uppgick tidigare till sju miljarder US-dollar, men är i dag nere på en halv miljard. Skuldlättnaderna har dock inte påverkat zambiernas liv till det bättre.
- De besparingar vi gör nu borde synas tydligare. Det finns en utbredd uppfattning bland folk här att resurserna som frigörs ska komma den offentliga sektorn till del, men arbetslösheten är fortfarande hög, säger Fred Mutesa, lektor på institutionen för utvecklingsstudier vid Zambia universitetet.
- Skuldlättnaderna har gett oss ett andninghål. Regeringen borde ta tillfället i akt och investera i den offentliga sektorn, säger Mutesas kollega Francis Chigunta.
Chigunta menar att det fortfarande läcker pengar ur statskassan och att det är avgörande för landets socio-ekonomiska utveckling att dessa icke-auktoriserade utgifter upphör.
- Vi behöver se över prioriteringarna och se till att utbildningsväsendet, sjukvården, jordbruket och infrastrukturen får mer resurser, säger han.
De båda lektorerna uttrycker också oro för att de framgångar Zambias kopparindustri haft inte medfört bättre levnadsförhållanden för folket.

Att kopparindustrin har privatiserats har lättat regeringens börda av de gångna årens industriförluster. Produktionen av koppar har växt stadigt sedan år 2004 till följd av högre priser på koppar och öppnandet av nya gruvor.
Fred Mutesa anser att regeringen borde omförhandla de avtal man skrivit med gruvägarna, så att de avgifter gruvägarna betalar till staten kan höjas med ett par procentenheter. Enligt honom skulle Zambia då kunna tjäna runt 840 000 US-dollar på bara ett halvår - pengar som skulle kunna investeras i att bygga ut välfärdssystemet.
Två tredjedelar av Zambias befolkning lever på mindre än en US-dollar om dagen, enligt 2005 års Human Development Report.
Muyatwa Sitali arbetar på Jesuitcentret för teologisk reflektion, JCTR, en katolsk tankesmedja som fokuserar på skuldlättnader och andra ekonomiska frågor. Han varnar regeringen för att begå samma misstag som man gjort tidigare och falla tillbaka in i skuldfällan. Ett sätt att slippa det är, menar han, att bredda deltagandet i låneprocessen.
- Lån som staten tar ska hanteras förståndigt och ansvarsfullt. Regeringen bör ge allmänheten möjlighet att granska lånen och se till att de används till det folket behöver, säger Sitali.
Finansminister Ng"andu Magande säger att de krav som kom upp under valrörelsen förra månaden är allt för allvarliga för att ignoreras.
- Väljarnas krav är mycket viktiga för oss. Vi har en utvecklingsplan och de önskemål folket gav uttryck för under valrörelsen kommer att inkluderas i den, säger Magande.