Det är Familjebostäder som bygger om bottenvåningarnas små butikslokaler till lägenheter. Sådana ombyggnader går helt emot Göteborgs stads önskan om att bibehålla stadsdelens blandstadskaraktär. En sökning på ”blandstad” på Familjebostäders hemsida ger inga resultat, trots att ordet flitigt används i Stadsbyggnadskontorets översiktsplan för Göteborg. Där finns också en utförlig beskrivning av begreppet. Det står att visionen om blandstad rymmer mer än bara blandade funktioner. Här finns en önskan om en levande, spännande och attraktiv stad. Variation mellan stort och smått, gammalt och nytt, bostäder och butiker. Det står också att bottenvåningarna bör vara publika.

I en skrivelse, som Jonas Göransson på Hyresgästföreningen Västra Göteborg skickade till Riksantikvarieämbetet i slutet av förra året, angående just Majorna, går det att läsa att 1960-talets småbutiker i allt större utsträckning förvandlats till bostäder. Där det för 50 år sedan fanns allt från tvätterier och frisörer till slakterier och fiskaffärer står lokalerna nu mestadels tomma eller är omgjorda till lägenheter.

– Det är urtråkigt att det som hänt på andra ställen i Göteborg, till exempel i Landala eller runt Västergatan, håller på att hända i Majorna också. Levande blandstadsområden som förvandlas till ingenting, säger Jonas Göransson.

Katrin Amgarth, informationsansvarig på Familjebostäder, säger att de är medvetna om att det måste finnas en balans i området, men att de föredrar bebodda lägenheter framför tomma lokaler. För ett par år sedan började de undersöka möjligheten att bygga om tomma lokaler till lägenheter och sedan dess har ett tiotal lokaler renoverats.

Jonas Göransson förstår problemet med bostadsbristen, men håller inte med om att det här är rätt sätt att lösa det på.

– Jag kan mycket väl värdesätta att man hittar sätt att fixa nya lägenheter på, men det handlar om såpass få lägenheter. Det är inte värt att utarma en levande stadsdel för den begränsade mängden nya boenden. Till boendet hör att gatan och näringslivet fungerar, det gör det inte om det bara finns lägenheter i området, säger Jonas Göransson. Han säger också att lokalerna inte blir speciellt dugliga lägenheter.

– Det finns oftast bara fönster åt ett håll, ut mot gatan. De är stora och måste frostas nertill för att minska insynen. Det är ofta fördraget för att folk på gatan inte ska kunna titta in, förklarar han och menar att det är ett stort problem. Han menar vidare att ett alternativ är att bygga om vindarna så att de blir en del av lägenheterna på våningen under. Då skapas större lägenheter utan att butikslokalerna behöver försvinna.

Joakim Forsemalm, forskare i etnologi på Göteborgs Universitet och stadsomvandlingskonsult till yrket, ser också en fara i att butikslokalerna försvinner.

– Byggs de bort blir staden död, men också mer osäker. Det man eftersträvar är rörelse i staden. Att någon är där, de flesta tider på dygnet. Det uppnår man bara om det finns lokaler i bottenvåningarna, säger han. Han tycker att utvecklingen i Majorna är negativ och kontraproduktiv, eftersom stadsplanerare och politiker strävar efter en levande stadsdel.

– Jag är förvånad över att det går i den här riktningen. De borde jobba åt andra hållet och det är olyckligt att de inte gör det, säger han.

Katrin Amgarth trycker på faktumet att det bara är tomma lokaler som byggs om, lokaler som inte går att hyra ut.

Jonas Göransson tror dock att det finns andra anledningar till att lokalerna byggs om till lägenheter.

– Det är bekvämt att bygga lägenheter i redan befintliga hus, istället för att bygga nya. Det finns redan väggar, tak och golv. En annan anledning kan vara att Familjebostäder tjänar mer på att bygga om till bostäder, säger han och förklarar att hyran kan sättas högre på lägenheter än på lokaler i icke-centrala lägen. Han menar vidare att det måste finnas en anledning till att lokalerna står tomma och säger att hyrorna ofta är för höga för småföretagare.

– Lokaler med för höga hyror går ofta till större kedjor, som slår ut de små företagen runtom, säger han. Katrin Amgarth håller inte med alls.

– Att lokalerna står tomma tror jag snarare beror på att läget är oattraktivt än att våra hyror skulle vara för höga, säger hon.

Hyresgästföreningen kommer att jobba vidare för att rädda lokalerna och härnäst ska Jonas Göransson ta kontakt med länsantikvarien för att se vad de kan göra åt saken. Han har även funderat på hur lokalerna bättre ska kunna hitta sina hyresgäster och har börjat tänka i banorna av en förmedling där lokalerna och intressenterna kan samlas.

– Lokalerna är perfekta för egenföretagare som vill börja i liten skala, det gäller bara att de hittar dem. Det är synd när de inte gör det, för utan små företag får vi heller inga stora företag, säger Jonas Göransson.