Först räknar de rösterna i riksdagsvalet. Sedan räknar de rösterna i kommunalvalet och sist rösterna i landstingsvalet. Man får titta när de räknar rösterna. När de har räknat färdigt, ringer de till Valmyndigheten och säger hur många röster varje parti har fått. Valmyndigheten skriver det på sin webbplats.

Sedan skickar valarbetarna alla röster till länsstyrelserna. De skickar rösterna i speciella påsar som de klistrar igen för att ingen ska kunna fuska. Cirka tio dagar efter valet har länsstyrelserna räknat alla röster.
Då delar man ut platser i riksdagen och fullmäktige i landsting och kommuner. Platserna kallas för mandat. I riksdagen finns 349 platser. I landstingen och kommunerna finns det olika antal platser, beroende på hur stora kommunerna och landstingen är.
Om minst fyra procent av alla väljare har röstat på ett parti, får partiet mandat i riksdagen. Ett parti kan också få mandat för att minst tolv procent av väljarna i en valkrets har röstat på det.
Om minst tre procent av väljarna i landstinget har röstat på ett parti, får partiet mandat i landstinget. I kommunerna behöver det inte vara något speciellt antal procent som röstar på partiet. Men mycket små partier får ändå ingen plats i kommunfullmäktige.

När man vet vilket parti som har fått flest röster, föreslår riksdagens talman en statsminister. Riksdagen röstar ja eller nej till talmannens förslag. När riksdagen har valt en statsminister, ska statsministern välja en regering. Statsministern är chef för regeringen. Det kan bli en regering med personer från bara ett parti, eller en koalitionsregering med personer från flera partier.