Rättighetsinnehavare eller deras representanter har redan i dag, genom undantag från personuppgiftslagen som beviljats av Datainspektionen, rätt att samla in och behandla IP-nummer. Det förslag på lagändring som regeringen i torsdags överlämnade till riksdagen innebär att rättighetsinnehavarna i fortsättningen kommer att kunna vända sig direkt till en domstol med begäran om att internetbolagen ska lämna ut namn på den som finns registrerad på IP-numret. Rättighetsinnehavaren kan därefter kräva ersättning för upphovsrättsintrång. Den som vägrar betala kan stämmas inför civil domstol.

Denna nya ordning innebär att polisen över huvud taget inte behöver vara inkopplad, och kritiker menar att privata företag därmed i praktiken får polisiära befogenheter.

– När du lägger ut polisarbete på en privat industri är det inte bara en katastrof för individer, säger Piratpartiets ordförande Rick Falkvinge. Staten måste ju stå som en garant för neutralitet. Upphovsrättsindustrin har inte intresse av att hitta rätt person utan bara av att hitta en person, vem som helst, som betalar.

Bakgrunden till lagförslaget är ett EU-direktiv – populärt kallat Ipred – enligt vilket medlemsstaterna är skyldiga att skydda immateriella rättigheter.

– Om de som skapar dataspel, film eller musik saknar möjlighet att få betalt för sina produkter har de inte råd att anställa de människor som behövs för att företagen ska växa, säger justitieminister Beatrice Ask (m) i ett uttalande.

Direktivet föreskriver inte att rättighetsinnehavare ska kunna begära ut privatpersoners namn, men Sverige väljer att ändå införa lagstiftningen. Något som enligt kritiker beror på hård lobbying från upphovsrättsorganisationer.

Ibland annat Danmark och Finland, där motsvarande lagar är införda, skickar upphovsrättsorganisationer kravbrev till privatpersoner vars namn kopplats till IP-adresser som fildelat.

Den mall som den danska Antipiratgruppen använder har läckt ut på internet. Den som krävs på ersättning erbjuds att betala halva beloppet eller stämmas på det fulla beloppet.

– Vad det handlar om är legaliserad utpressning mot privatpersoner och barnfamiljer, människor som inte kan försvara sig mot ett döende monopol, säger Rick Falkvinge.

Piratbyråns Rasmus Fleischer varnar också för att lagen är rättsosäker. Den är inte nödvändigtvis den som finns registrerad på ett IP-nummer som fildelat, särskilt inte som öppna nätverk blir allt mer populära.

– Ett IP-nummer är inte ett personnummer. Konsekvensen av det här är att det riskerar att bli en pseudokriminaisering av öppna nätverk.

Rasmus Fleischer påpekar också att det inte bara är de konventionella rättighetsinnehavarna i film- och musikindustrin som välkomnar den nya lagen. I en intervju i nättidningen Realtid förklarar svenske porrmogulen Berth Milton att även porrbranschen kommer att jaga fildelare.

Efter intern oenighet i allianspartierna – där flera riksdagsledamöter hävdade att lagens integritetskränkning inte stod i proportion till det begångna brottet – införde regeringen en begränsande formulering i propositionen. Om det endast är ”fråga om nedladdning av några få verk kommer avvägningen i normalfallet att leda till att integritetsintresset överväger” ska domstolen inte medge att personuppgifter får lämnas ut.

Lagens kritiker menar att formuleringen är meningslös eftersom fildelning i snart nog alla fall innebär både upp och nedladdning. Men svenska Antipiratbyrån kritiserar begränsningen. I ett uttalande beklagar byråns jurist Sara Lindbäck att ”upphovsrättsmotståndare inom regeringen tvingat fram en kompromiss”.

– Signalen som man sänder är att det är okej att ta lite grann av rättighetshavarnas arbete utan att betala för sig, det är olyckligt.