I och med skolstarten gick startskottet för en av de största reformerna av svensk skola på flera år. Men lärare och rektorer är inte förberedda för förändringarna.

– Det har inte kommit ut någon generell information om hur omdömet ska utformas. Lärarna har frågat efter mer information och jag känner att jag inte kunnat ge tillfredsställande svar, säger Ragnhild Hellström, biträdande rektor på Svartedalsskolan.

Den nya lagen innebär att det blir obligatoriskt för lärare att ge skriftliga omdömen om elever från årskurs ett, omdömen som får utformas som ett betyg med en siffra eller bokstav. På Skolverket och Myndigheten för skolutveckling fick man i juni uppdrag av regeringen att ta fram ett stöd- och informationsmaterial som riktar sig till skolpersonal, föräldrar och elever. En informationssatsning som påbörjas i oktober.

– Planeringen pågår just nu, säger Mona Bergman på Skolverket. Det är inte bestämt än men med största sannolikhet kommer det hållas nationella konferenser och stödmaterial kommer att skickas ut.

På Utbildningsdepartementet försvarar man den sena informationen med att förslaget om skriftliga omdömen kom redan i januari, därför bör det inte ha kommit som någon överraskning för Skolverket.

– Det här har de vetat om sedan tidigare, säger Anna Neuman, pressekreterare hos Jan Björklund. Sedan så håller man inte i utvecklingssamtalen i september direkt, så det finns tid för lärarna.

Tidigare har skolorna använt sig av den individuella utvecklingsplanen, IUP. Läraren ska då tillsammans med eleven och föräldrar göra en plan för elevens utveckling mot läroplanens mål.

– Som jag ser det nu kommer vi fortsätta med utvecklingssamtalen på samma sätt, säger Ragnhild Hellström.

Inga-Lisa Nilsson är lärare på Svartedalsskolan och hon känner sig inte över huvud taget förberedd för förändringarna. Hon har en bestämd åsikt om att utvecklingssamtal fungerar bättre än skriftliga omdömen – hon tycker inte man ska sätta den pressen på barn så tidigt och efter att ha varit lärare i 40 år minns hon hur det var senast.

– Jag är tacksam att jag under så många år sluppit sätta betyg, det var jättesvårt. Det är en sådan stämpel, svart på vitt – du är inte godkänd. Ett samtal där man berättar hur barnet utvecklas både socialt och kunskapsmässigt fungerar bättre, säger hon.

Trots att den nya lagen konstaterar att man nu kan sätta betyg med en siffra eller bokstav på elever från årskurs ett, så hävdar man på Utbildningsdepartementet att det inte handlar om något betygssystem i den bemärkelsen. Tanken är bara att föräldrarna ska få tydligare information sen är det upp till skolledningen att bestämma hur man vill göra. Men Eva-Lis Sirén, Lärarförbundets ordförande, tror att förändringen kan innebära att omdömena blir sämre trots goda intentioner.

– I praktiken innebär den här lagen möjligheter till lokala betygssystem, i en skola kan omdömet utformas som glada gubbar, i en annan som A–F och i en tredje 1–5. Vi vill ha mer utförliga omdömen.

Det kan även uppstå förvirring om ett barn flyttar och man i ena skolan har ett system och i den andra ett helt annat, vilket kan leda till sämre information för föräldrarna enligt Eva-Lis Sirén.

Ragnhild Hellström på Svartedalsskolan ser inget fel i omdömen i sig, så länge de utformas rätt. Men hon tycker inte att skolan har fått tid till att förbereda sig, och att en sådan här förändringen behöver några år till att utformas.

– En av anledningarna till att man tog bort betygen en gång i tiden var att man inte skulle gallra elever. Därför menar jag på att om man ska införa något liknande igen så måste det finnas ett mycket tydligt syfte – det ska vara tydligt hur man ska dokumentera och utforma omdömena. Annars är man tillbaka till det man en gång lämnade.