- Vi tycker att handläggarna och cheferna på socialkontoret är respektlösa mot folket, de sköter inte sitt jobb under tystnadsplikt och dyker upp på oväntade besök. Vi ska inte behöva känna oss som kriminella, säger Leyla Hersi, en av de två kvinnor som organiserat demonstrationen.
Leyla Hersi kommer själv ursprungligen från Somalia och fungerar som en röst åt flera av de somaliska kvinnor som medverkar i protesten, då många av dem har svårt med språket. Hon menar att socialens attityd måste bli bättre.
- Vi kräver våra rättigheter, säger hon. Annars kan vi lika gärna åka tillbaka till Somalia.
Bland det fyrtiotalet personer som slöt upp framför socialkontoret var de allra flesta upprörda över vad de beskriver som flera års diskriminering och trakasserier. Andra kom för att visa sitt stöd. Demonstranterna håller upp plakat som uttrycker en önskan om att behandlas mänskligt och med respekt. De allra flesta är kvinnor och flera av dem är muslimer och bär slöja. Många har
historier om hur de behandlats kränkande av socialen.
- Vi upplever det som att somaliska kvinnor särbehandlas speciellt, mycket för att de är muslimer och bär slöja, säger Leyla Hersi.

En somalisk kvinna som vill vara anonym berättar om hur hon fått oväntat besök av socialen.
- Mitt barn öppnade dörren och handläggaren från socialtjänsten klev bara in. Jag hade aldrig träffat henne förut och upplevde det som ett intrång. Jag hade två manliga släktingar på besök just då och handläggaren krävde dem bägge två på identifikation. Inte ens polisen gör så, säger hon.
Asiili Aadan, som även hon varit med och anordnat protesten, berättar att det finns flera liknande fall.
- Det händer att handledarna på socialen pratar med sina klienter i receptionen istället för på sina kontor. Det är respektlöst. Handläggarna har ju tystnadsplikt.
Två representanter från socialtjänsten kommer ut från sina kontor för att möta demonstranterna. Ulla-Carin Olsson, stadsdelschef, och Jörgen Larsson, tillförordnad socialchef, säger att de vill ha ett åsiktsutbyte och lyssnar på de upprörda rösterna under en knapp timme.
- Vi på socialtjänsten har vissa rutiner, det är inget nytt. Vi följer rättsbalken och får rätt i 96 procent av de ärenden som går upp till länsrätten, säger Jörgen Larsson. Men alla har rätt att uttrycka sitt missnöje, det är fritt fram. Vi ska föra en dialog inne hos oss efter det här för att se vad vi kan förbättra.

Asiili Aadan reagerar på uttalandet och menar att många inte har möjligheten att anmäla sitt missnöje med en avslagen ansökan om socialbidrag.
- De som upplever att socialen behandlar dem dåligt blir ofta hänvisade till att prata med länsrätten eller andra instanser, men många vågar inte. De kan inte språket och är rädda. De har det redan dåligt som det är.