- Det kan inte fortsätta. Vi kan inte ha val som det är nu, säger Djibril Samassa. Han är talesperson för FN-styrkorna i Kongo.

Den nya milisen heter Mouvement Revolutionnarie Congolaise (MRC). Milisen finns i nordöstra delen av landet. MCR bildades i december år 2005. Samassa säger att MCR bildades av olika grupper som inte sa ja till fredsavtalet och som inte ville lämna vapnen.

Han tror att MRC har 1 500 medlemmar. Minst 500 har blivit medlemmar efter februari i år.

MCRs nya medlemmar kommer från grupper som har krigat de senaste tio åren. Den senaste konflikten slutade år 2002. Då skrev man ett avtal om fred. Men vissa grupper har inte lämnat sina vapen i alla fall. Det är fortfarande oroligt i stora delar av landet.

Ett annat hot mot freden och valet är Laurent Nkunda. Han har varit ledare för en grupp rebeller. Han sa ja till fredsavtalet. Han gick med i armén men lämnade den sedan. Hundratusentals personer som varit soldater är lojala med honom. I dag är Nkunda någonstans i Kivu-provinsen i östra Kongo-Kinshasa.

FN har en styrka i Kongo-Kinshasa. 17 000 personer är med i styrkan. FN arbetar tillsammans med armén. De arbetar med att få rebellerna att lämna vapnen. De arbetar för att det ska blir säkert i landet. Men armén har en dålig utbildning. Soldaterna gör inte som befälen säger. Och FN:s styrka når inte alla delar i det stora landet.

FN-styrkorna och armén har tagit delar av landet från MCR. Man har kontrollen över de delarna. Men ibland har man misslyckats. Ibland har det också blivit allvarliga fel. I februari slutade en militär operation fel. Operationen var nära byn Tchef i Ituri-området. Cirka 30 soldater från armén sköt mot FN-styrkan. Det visar att armén inte har någon ordning. Tjänstemän på FN tror att det kommer att ta lång tid innan det blir ordning på armén.

- Om tio år kan Kongos armé försvara landets gränser själv. Men då måste de få bra och riktig hjälp och utbildning i tio år, säger G.V Satya. Han är ansvarig för FN-styrkan i norra Kivuprovinsen.

Soldaterna i armén har ingen respekt för de mänskliga rättigheterna. Det gör också att det blir oroligt. Soldater våldtar och mördar folk. Det visar en ny rapport från FN. FN har undersökt 1 866 våldtäkter mellan april och december år 2005. Soldater hade våldtagit 1 200 personer.

I rapporten står det att polisen och militären använder våld mot civila. Det är vanligt. Varför? De vill ha pengar, varor eller mineraler.

Soldaterna i armén får nästan aldrig pengar eller ammunition när de ska få dem. De får inte ens pengar och ammunition under militära operationer. Ibland har de inget att åka på. Då måste soldaterna åka med civila personer. Soldaterna säger att de civila personerna måste bära tunga vapen och ammunition. De civila måste göra det även om de inte vill.

Delion Kimbu är talesman för försvarsdepartementet. Han tycker att situationen ändå är ganska bra.

- Alla arméer har problem. Man har även anklagat FN-styrkorna för våld mot civila. Vår armé är inte olik andra arméer. Vi gör vårt bästa, säger han.