För att få perspektiv på tillvaron: i Sudan härjar en koleraepidemi, en sjukdom som kan botas med salt och socker, men leder till döden om den inte behandlas. Två miljoner barn dör varje år till följd av diarré. Lika många människor dör varje år i tbc - även den en behandlingsbar sjukdom. Varje dag dör 8 000 människor i aidsrelaterade sjukdomar. Varje år dör flera tusen människor i Sverige till följd av helt vanlig influensa.

Världsbanken skrapade ihop 1,9 miljarder dollar för att bekämpa fågelinfluensan på ett möte i januari. År 2004 spenderades 323 miljoner dollar på att bekämpa malaria. Fågelinfluensan har totalt dödat knappt hundra människor. 2 000 barn dör varje dag - varje dag - i malaria.
All influensa som härjar bland människor är orsakad av virus som någon gång burits av fåglar. Det gäller världsomfattande epidemier som spanska sjukan och Hongkong-influensa likaväl som de årliga influensorna. Smittrisken med så kallade zoonoser - sjukdomar som smittar mellan djur och människor - har ökat som en följd av befolkningsexplosion, snabba flygtransporter och industriell djuruppfödning.
Den debatt som utbrottet av fågelinfluensan skapat finns det läkemedelsföretag som tjänar mycket pengar på. Trots att sjukdomen inte är något nytt, och trots att forskare som uttalat sig nästan uteslutande är överens om att det krävs mycket för att den skulle mutera till en sjukdom som smittar mellan människor.

Det som skapat möjligheter för smittan att spridas är den industriella djurhållningen. Den farliga varianten av fågelinfluensan uppstår inte i naturen utan i områden med mycket höga tätheter av tamfågel.
De fåglar som föds upp har inget försvar mot sjukdomar. Sedan 1961 har antalet tamfåglar fyrdubblats till 17,8 miljarder. Under samma period har tiden det tar för en kyckling att nå slaktvikt sjunkit från 60 dagar till 35. På denna korta tid hinner inte immunförsvaret utvecklas. Om inte djuren slaktades så snabbt skulle många av dem dö av hjärtslag, då deras inre organ kollapsar till följd av uppfödningen. Stress och parasitangrepp drabbar en stor del av fåglarna och orsakar magproblem. Antibiotika sätts in, vilket ytterligare sätter ner immunförsvaret. I en sådan situation är det inte svårt för fågelinfluensa och andra sjukdomar att få fäste.
Frågorna som ställts till experterna handlar bland annat om huruvida det är säkert att fortsätta äta kyckling och ägg. Om man betänker vilken situation de djur man köper haft det så ter det sig inte särdeles 'säkert'. Framför allt inte för kycklingen. Det som banat väg för både fågelinfluensan och paniken är pengahunger - från djuruppfödare och läkemedelsindustri. Vill vi verkligen bidra till det?