- Om skolan kan få betala skadestånd, ser man kommunen och eleverna som motparter. Det är dåligt. Dessutom står det i läroplanen att skolan, eleven och hemmet ska samarbeta. Det är viktigt för elevernas arbetsmiljö, säger Britta Rundström. Hon är direktör på Sveriges kommuner och landsting
Skolans huvudman är den som ska betala skadestånd. Kommunerna är huvudmän för de flesta skolorna. I friskolor är någon annan huvudman.
- Lagen säger att man måste stoppa mobbning. Man måste också förebygga mobbning. Om någon blir mobbad, kan de stämma skolan. Om det går till domstol, måste skolan bevisa att de har gjort allt för att förebygga och stoppa mobbning.
Det säger Gunilla Zackari. Hon arbetar på Utbildnings- och kulturdepartementet och hon var med och gjorde lagen.
Den som har ansvaret för skolan eller förskolan ska arbeta för att stoppa diskriminering och mobbning. Man ska skriva en plan för likabehandling.
- I planen ska man skriva hur man tänker stoppa trakasserier, diskriminering och kränkande behandling av barn. Man ska skriva vem som har ansvaret. Man ska skriva hur man ska göra när ett barn har blivit kränkt, diskriminerat och mobbat. En gång om året ska skolorna skriva om hur planen har fungerat, säger Gunilla Zackari.

Sveriges kommuner och landsting har skrivit ett meddelande till media. De skriver att den nya lagen inte behövs.
- Det är viktigt att stoppa mobbning och diskriminering. Men det behövs mer samarbete, inte fler lagar. Den lag som finns räcker, säger Britta Rundström.
Men Gunilla Zackari tycker inte att de lagar som finns räcker.
- Den här lagen ger ett bättre skydd. Den är en civilrättslag och den är skarpare. Det finns ingen sådan lag, säger hon.
Varför skrev man den nya lagen? Gunilla Zackari säger att det beror på många saker. Regeringen, miljöpartiet och vänsterpartiet kom överens om att skriva en lag mot sexuella trakasserier. Dessutom har EU regler som säger att man måste skydda elever bättre. Det har också kommit många larm-rapporter om att barn har det dåligt i skolan, säger Gunilla Zackari.
Skolverket, ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Handikappsombudsmannen ska se till att skolorna följer lagen. De ska också tala för barnen och eleverna i domstolen.
- Om man inte får bra hjälp ska ska man ringa till Barn- och elevombudsmannen för likabehandling. Den personen bestämmer vad som ska hända. Men Skolverket har det övergripande ansvaret över skolorna, säger Gunilla Zackari.

Man kan också välja att stämma kommunen utan att gå till någon av ombudsmännen. Men då får man betala rättegången själv, om man förlorar. Om man vinner, betalar kommunen, säger Peter Syrén. Han arbetar med lagar och regler på Kultur- och utbildningsdepartementet.
- Men om man går genom något av ombuden behöver man inte betala, säger han.
Nu håller Skolverket på att förbereda ett stort möte för rektorer, politiker och andra som bestämmer om skolor. Mötet heter 'Trygghet, respekt och ansvar'. Man ska tala om den nya lagen. Skolverket ska informera om den nya lagen innebär och vad den säger att skolan och lärarna ska göra.