• Mariaensemblen cabaret om Slas ger sig ut på turne. Se speldatum nedan
Göteborgs Fria

Varm och gemytlig air

Maiaensemblen som tidigare under många år på Folkteaterns lilla scen stått för en rad spännande föreställningar om personligheter som Bang, HC Andersen, Monica Zetterlund och Tage Danielsson slår nu ett slag för författaren och söderkisen, resenären, tecknaren och konstnären Slas.

Gruppen har för det mesta gjort mycket dramaturgiskt genomarbetade uppsättningar med ett spel vars karakteriserande stil lagt sig mitt mellan sketch och musik.
Kabarén Att gå på vattnet illustrerar dock en milt uttryckt begriplig svårighet att komma den mångsidige personen Slas in på livet. Sven Andrén lyckas gestalta hela stämningen i mötet mellan sin huvudperson och Pär Rådström på en bar i Paris i Slas fina berättelse om deras bohemiska livsstilar, tillika resor, kors och tvärs genom Europa. Dofterna från gatornas trattorior, husens färger och människornas rörelser stiger oförmedlat fram, som om de just i stunden tecknats med författarens vakna blick.
Men där personen Stig Claesson undgår att helt låta sig fångas i dramatisk form får ensemblen nöja sig med att med musikens och sångens hjälp betrakta den tid som omger skribentens möten. Det blir förstås mycket Pär Rådström och en hel del av vännen Lars Forsell mot slutet men är det någon som lyckas göra hans virvlande bitterljuvt franskdoftande chansoner rättvisa så är det Eva Hermansson. Hennes djupa sonora altröst omfattar tidens stämningar med sådan intensitet att man blir tårögd.
Brita Lindgren och Åsa Johansson sjunger också, plus att de ackompanjerar på piano, flöjter och saxar och spelar de törstiga herrarnas servitriser i olika mer eller mindre sydeuropeiska krogmiljöer eller kanske på en svensk Sarakrog, antydd blott med en hatthängare nära barbordet. Men det går inte att komma ifrån att musiken och de många, i för sig välfunna, sångerna fyller föreställningen på bekostnad av en mer personlig gestaltning.
Som vanligt i den här ensemblens föreställningar skapas en varm och gemytlig air av gemenskap mellan skådespelare och publik; när jag såg den var det helt visst en pensionärsförening som bokat in sig och nog hördes återkommande igenkännande skratt, trots huvudpersonens synnerligen innerliga hemvist på Sveriges så kallade 'baksida'.

Speldatum:
22/2
Att gå på vattnet
Bohusläns Teater
25/2
Att gåpå vattnet
Bohus-Malmön
7/3
Att gå på vattnet
Trollhättan Folkets Hus
28/3
Stadsteatern Göteborg
29/3
Att gå på vattnet
Stadsteatern Göteborg
30/3
Att gå på vattnet
Stadsteatern Göteborg
31/3
Att gå på vattnet
Stadsteatern Göteborg
1/4
Att gå på vattnet
Stadsteatern Göteborg

Fakta: 

Att gå på vattnet
Regi: Sven Andrén Medverkande: Eva Hermansson, Sven Andrén, Brita Lindgren, Åsa Johansson

Att gå på vattnet
Regi: Sven Andrén Medverkande: Eva Hermansson, Sven Andrén, Brita Lindgren, Åsa Johansson

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Varm och rolig familjeföreställning

Orusts Teaterförening har gjort sig omtalad för ett stort antal mycket välspelade amatörteaterföreställningar, inte minst Strindbergs Hemsöborna och Ibsens Peer Gynt. Den senare framfördes också, som nu Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter, på Allmags trolska spelplats. Därför är det roligt att förkunna att Teaterföreningen återigen har lyckats; föreställningen är så genomarbetad och stämningsmättad, att det är en ren fröjd. Rollbesättningen är i stort sett perfekt; några av rollerna ageras också så nära det professionellas gräns att tiden tycks stå stilla. Ronjas frihetsbehov spelas kraftfullt fram av Rebecca Kaneld, med lika obändigt humör som man kan förvänta sig.

Göteborgs Fria

Regidebut som brister i spelrytm

Den italienska 1700-talsdramatikern Carlo Goldonis Värdshusvärdinnan passar väl in på Gunnebo, efter en, oftast mycket välspelad, rad av satiriska Molièrestycken. Goldoni, mer känd för pjäser som Två herrars tjänare och Gruffet i Chiozza, skrev ofta både lustfyllt och samhällskritiskt och Värdshusvärdinnan är inget undantag. Just denna värdinna, vällustigt spelad av Caisa-Stina Forsberg, driver värdshuset med god ekonomi och dess trånande adliga gäster till vansinne.

Expressiv show i kortformat

Bortsett från en ganska obegriplig pjästitel, med viss säkerhet skapad enkom för att ytterligare fördjupa Teater Pugilists sedvanligt provocerande bryderi, bjuder Martin Theorins pjäs, Snackmupp i TV, på hårt skruvad enmansshow i kortformat. Under endast en halvtimme, lyckas hans manus och regi komprimera ett helt spann mellan transvestitens dubbelhet och kärlekens smärta. Men en längre tids fördjupning hade nog inte skadat; ämnet skulle utan vidare tåla det.

Göteborgs Fria

Kärleksfull hyllning till Kent

Så vackert och kärnfullt humoristiskt tolkar Maria Hörnelius texterna i Kabaré Kent på Aftonstjärnan, att Kent Andersson närapå återuppstår i hennes gestaltning. Framför allt Maria Hörnelius, men också Bernt Andersson och Kjell Jansson, har under många år både arbetat med, och befunnit sig nära Göteborgs store poet och dramatiker. Det är heller inte utan viss kärleksfull lätthet de hittar det specifika och elegant drivande tonfall och den särpräglade satiriska hetta som alltid legat främst i Kent Anderssons uttryck.

Göteborgs Fria

Ett annat slags närvaro

Ibland sker något magiskt på scenen och allt blir helt genomlyst av närvaro. Det hände mig senast alldeles häromdagen på Folkteaterns Lilla scen. Pjäsen Nordost, av Torsten Buchsteiner, är ett formligt under av inlevelsefullt byggd dramaturgi. I Birte Niederhaus sällsamt täta regi, och med tre aktörer i vackert samspel, framstår berättelsen som i ett förklarat ljus.

Göteborgs Fria

© 2026 Fria.Nu