I länderna vid karibiska havet är baseball, inte fotboll, den största sporten. Venezuela är inget undantag. Presidenten Hugo Chávez visar gärna upp sina färdigheter med slagträt när kamerorna rullar. Varje år producerar landet ett stort antal baseballtalanger – under de senaste tjugo åren har runt tvåhundra venezuelaner spelat i USA:s högsta liga och ytterligare ett tusental i de lägre serierna. I dag spelar omkring 50 venezuelaner i Major League Baseball, MLB.

Sedan Hugo Chávez kom till makten 1999 har han infört en rad politiska reformer i Venezuela. Delar av oljesektorn och andra viktiga näringar har förstatligats och flera sociala program riktade till de fattiga har inletts. Chávez är Latinamerikas fränaste USA-kritiker och försöker skapa en internationell allians mellan utvecklingsländer för att minska stormaktens inflytande i internationell politik.

Det är därför ingen överraskning att han har börjat ifrågasätta ”exporten” av basebollsspelare till världens mest penningstinna liga. MLB drar in över fem miljarder svenska kronor varje år bara i TV-intäkter. Chávez menar att Venezuelas utbildningssystem borde kompenseras för att ha vaskat fram och format de unga talangerna. Han föreslår att den venezuelanska staten ska få tio procent på övergångssumman när en spelare lämnar för MLB.

Företrädare för MLB har fördömt Chávez förslag.

– Vi betalar inte extrapengar till något land i världen när vi köper spelare och vi förväntar oss inte att göra det i Venezuela heller, sa Lou Meléndez, ansvarig för ligans internationella kontakter.

Storlagen Baltimore Orioles, Boston Red Sox och San Diego Padres har flyttat sina baseballsskolor från Venezuela under de senaste åren.

– Det var lika bra att lämna landet för att slippa ha problem med Chávez och hans nya lagar. Vi kunde inte anställa tränare hursomhelst och hade ibland problem bara med att ta oss in och ut ur landet, sade Juan Lara, företrädare för San Diego Padres.

En del av lagen har valt att flytta sin verksamhet till Dominikanska Republiken, landet som exporterar allra flest basebollspelare till USA.

Chávez har dock stöd för sina förslag även utanför Venezuela. MBL:s hantering av talanger har ofta kritiserats och anklagats för att sakna ett skydd för de som inte klarar sig. Flera bedömare hävdar att lagen köper upp talanger för korvören i fattiga länder och sedan struntar i dem om de misslyckas. Konsekvenserna för spelarna kan bli förödande. Den dominikanske talangen ”Super” Mario Encarnación slog aldrig igenom i MLB. I slutet av 2005 hittades han död i Taipei, där han spelade för att slippa återvända till hemlandet efter misslyckandet. Kritikerna hävdar att han dog av drogmissbruk, vilket dock tillbakavisas av obduktionsrapporten. En annan lovande spelare, Lino Ortiz, avled endast nitton år gammal efter att ha missbrukat djursteroider för att ta sig in i MLB.

Samtidigt som konflikten med Venezuela blossar upp försöker baseballigan hitta ett alternativ – de vill nu knyta kontakter med Chávez närmaste politiska allierade, Kuba. Den socialistiska ön har en gedigen baseballtradition: sedan baseball blev en OS-sport 1992 har man tagit tre guld och ett silver på fyra turneringar.

Basebollmogulerna hoppas att USA ska lätta på den ekonomiska blockaden mot Kuba och tillåta talangscouter att uppvakta landets spelare. Samtidigt räknar MLB med att Raúl Castro ska fortsätta sin reformpolitik och öppna landets ”baseballmarknad”. Frågan är om Castro kommer att låta sig inspireras av Chávez och kräva att den kubanska staten ska få sin del av kakan om spelare säljs till MLB. b