Ta nazismen till exempel. Koncentrationslägersystemet fick en sådan omfattning att det började äta upp resten av det tyska samhället. I botten ligger auktoritetstron, en fullkomligt livsfarlig tro. Genom den tro på överheten nazismen utvecklade - eller rättare förstärkte - blev människor enbart robotar i diktatorernas händer. Men den slutsatsen har varit självklar länge. Därför blir makthavarna själva intressanta.

Genom auktoritetstron blir människan vriden, framförallt härskarna. Till sist blir de paranoida och deras regimer blir groteska. Historien är full med sådana dårar. En av de värsta var naturligtvis Josef Stalin.

För ett tag sedan kom boken 'Stalins sista brott' ut. Boken behandlar den process som inleddes precis innan Stalin dog 1953 mot en grupp judiska läkare i Sovjetunionen. Enligt anklagelserna skulle denna grupp judiska läkare planerat att döda ledare i Kreml. Efter känt mönster följde massarresteringar. Som tur är hann diktatorn dö innan processen kunde genomföras fullt ut.

'Stalins sista brott' är en fullkomligt grotesk läsning och visar hur totalt urartad Stalins diktatur blev och vilken helsjuk paranoia systemet formade. Men inte bara det, boken beskriver också hur Stalins säkerhetspolis till slut utmanade staten själv - naturligtvis med Stalin som ledare. Och det här är det verkligt intressanta med boken. Här formas först en diktatur genom att staten blir allenarådande och styr allt. Denna statsdiktatur utmanas sedan av ett av sina egna barn - säkerhetspolisen med alla dess nyanser och grupper. Om det lyckats hade Sovjetunionen kontrollerats totalt av säkerhetstjänsten. En säkerhetstjänst som inte längre var statens förlängda arm utan tvärtom; staten blev springpojke åt KGB. Kan en diktatur bli värre?