Kvinnogruppers budskap till FN: Inga fler ursäkter, inga fler förseningar
Tusentals kvinnliga ledare från olika delar av världen har samlats i New York för att granska vad FN:s medlemsländer har uträttat för att skapa jämställdhet mellan män och kvinnor under de senaste tio åren.
Vid det toppmöte om kvinnors rättigheter som hölls i Peking 1995 lovade delegaterna att avskaffa alla diskriminerande lagar och genomföra åtgärder för att öka jämställdheten mellan könen.
Hur lång har man kommit sedan dessa utfästelser? Inte tillräckligt långt, menar flera högt uppsatta företrädare för FN och ickestatliga organisationer.
- Vi är inte nöjda. Det finns mycket mer kvar att göra, säger Kyung-wha Kang, ordförande för FN:s kommission för kvinnors status.
Den åsikten delas av Carolyn Hannan, vid FN:s avdelning för ekonomiska och sociala frågor.
- Framgångar har uppnåtts i vissa områden, framför allt inom utbildning för flickor och vad gäller kvinnors juridiska status. Men det finns också många områden där det behövs snabba åtgärder.
Bland problemområdena finns det fortsatta våldet mot kvinnor, bristen på ekonomiska möjligheter och den könsmässigt ojämnt fördelade representationen på beslutsfattande poster - i både den rika och fattiga delen av världen.
Vid mötet i Peking för tio år sedan beslöt länderna att se till att 30 procent av alla parlamamensplatser ska tillsättas av kvinnor. Men trots detta innehar kvinnor i dag bara 15 procent av världens parlamentsplatser.
FN-experter på utvecklingsfrågor menar att vissa globala ekonomiska trender har haft en positiv inverkan på kvinnors liv. Men det finns också trender som inverkat negativ på kvinnors kamp för ekonomisk och politisk rättvisa.
Samtidigt som tillgången på informationsteknik ökat kvinnors möjligheter att starta nätverk, har miljontals bondekvinnor i världen blivit allt fattigare.
Vissa experter menar även att de eskalerande militära utgifterna underminerar kvinnors kamp för politisk och ekonomisk jämlikhet.
Världens länder lägger i dagsläget mer än motsvarande 900 miljarder dollar om året på sin militär. Samtidigt skulle det bara kosta motsvarande ytterligare 50 miljarder dollar om året att halvera världsfattigdomen inom tio år - i enlighet med FN:s så kallade millenniemål.
- Retoriken är suverän. Men den utförs inte, säger June Zeitlin, ordförande för USA-baserade Women's Development and Environment Organisation, WEDO, ett nätverk för hundratals kvinnoorganisationer världen över.
Många FN-tjänstemän tycks vara nöjda med utvecklingen vad gäller lagar som skyddar kvinnor från diskriminering och våld. Många organisationer är däremot inte alls nöjda. Förra året släppte organisationen Equality Now en rapport där man påpekade att trots de löften som angavs i Peking för tio år sedan så har fler än 40 länder fortfarande kvar lagar som diskriminerar kvinnor.
Enligt rapporten utsätts kvinnor i många länder för statligt sanktionerat våld. Detta genom att ländernas lagar tolererar så kallade hedersmord, våldtäkter inom äktenskapet och kvinnomisshandel.
- Att förändra lagarna är bara det första steget för att hantera våld och diskriminering av kvinnor, säger Taina Bien-Aime, ordförande för Equality Now.
- Hur kan regeringarna hävda att de är hängivna jämställdhet mellan könen om de inte ens slopar de mest öppet diskriminerande lagarna?
FN:s generalsekreterare Kofi Annan släppte inför det pågående mötet en omfattande rapport som bygger på 135 länders uppgifter om vad man hittills gjort för att utöka jämlikheten.
Enligt FN kommer denna rapport att ligga till grund för diskussioner om hur man ska kunna driva igenom handlingsprogrammet från Peking. Mötet i New York kommer att pågå fram till den 11 mars.