Under en högtidlig ceremoni den 10 januari utfärdade President Chávez ett dekret för att genomdriva jordlagen från 2001, vars syfte är att omorganisera Venezuelas produktiva jord. En jordbrukskommission med uppgift att inspektera och utvärdera marker har utsetts. Kommissionen har även till uppgift att skapa 'jordkommittéer' och uppmuntra bönder på landsbygden att organisera sig. 19 av landets 23 delstatsguvernörer har redan gett sitt stöd till projektet.

I delstaten Cojedes startade Kriget mot storgodsen då guvernören Jhonny Yánez med hjälp av militär 'ockuperade' det brittisktägda godset El Charcote.

Den politiska oppositionen anklagar Chávez för att inte respektera den privata äganderätten och för att bryta mot grundlagen. Venezolanska Boskapsuppfödarföreningen hävdar att dekretet slår mot såväl stora producenter som småbrukare och skapar fattigdom i produktiva regioner.

Chávez citerade en undersökning enligt vilken 5 procent av jordägarna äger 80 procent av markerna, medan 75 procent tvingas dela på endast 6 procent. Många marker används inte då ägarna har andra inkomstkällor eller väntar på att sälja jorden. Jordlagen kräver att jorden används på produktivt sätt, till exempel genom odling eller boskapskötsel, annars ges regeringen rätt att köpa upp marken för att upplåta den till produktion.

Den jordlag som stiftades i Venezuela för fyra år sedan, som Chávez nu vill göra verklighet, har legat i träda pga de senaste årens strider mellan regering och opposition.

Maktbalansen har sedan dess förändrats, Chávez ställning är i dag starkare än någonsin. Hans kandidater vann 21 av 23 delstater i regionalvalen i oktober och nyligen vann hans politiska koalition maktkampen om kontrollen över Högsta domstolen. Efter Chávez seger i folkomröstningen om hans mandat i augusti förra året har oppositionen splittrats och kraftigt försvagats.

Jordlagen syftar bland annat till att bryta Venezuelas livsmedelsberoende. Idag tvingas landet importera mat eftersom den inhemska jordbruksproduktionen är för liten för att föda befolkningen. Genom att tvinga jordägarna att producera eller överföra sina ägor till staten hoppas regeringen minska beroendet av utlandet.

Ett annat stort problem är landets beroende av inkomsterna från oljeexporten. Den inhemska industrin är liten och räcker inte till för att sysselsätta arbetskraften, ungefär hälften av de ekonomiskt aktiva venezolanerna skapar sig en inkomst i den informella ekonomin. Genom att omfördela marker hoppas regeringen skapa fler arbetstillfällen på landsbygden. Även om jordlagen förbättrar situationen på landsbygden kvarstår huvudproblemet, att sysselsätta de uppåt 85 procent av befolkningen som lever i städerna.