De traditionella betygen ska inte tas bort. Det finns ett stöd för dem hos elever och föräldrar enligt Mikael Stigendal på Regionalt utvecklingscentrum på Malmö Högskola, RUC. Men de måste kompletteras.

- Det måste göras bedömningar av andra kompetenser än dem som betygen täcker in, som samarbetsförmåga, ansvarstagande och mångkulturell kompetens. Det ska inte sättas betyg på de förmågorna, utan de ska bakas in i de individuella utvecklingsplanerna, säger han.

Hans förslag är att omdömena ska vara till för den enskilde eleven och föräldrarna. De ska inte ligga till grund för en jämförelse mellan olika elever. Flera lärare och eventuellt annan personal på skolan ska stå bakom varje omdöme.

I tre år har Mikael Stigendal lett projektet Framgångsalternativ. På uppdrag av skolverket har RUC kartlagt och granskat tio grund- och gymnasieskolor i Malmö, Göteborg och Stockholm. Man valde skolor i områden där merparten av de boende har invandrarbakgrund och många upplever att de står utanför samhället.

Genomsnittsbetygen på skolorna ligger lågt. Utgångspunkten för projektet var att de här skolorna ofta har andra kvaliteter. Man ville hitta de goda exemplen och se hur man arbetade där.

Hela undersökningen gjordes i samarbete med elever, lärare, föräldrar och skolledning. Redan tidigt kunde RUC konstatera att betygen inte kunde mäta varken elevernas eller skolornas alla kvaliteter.

Internationella skolan i Gårdsten, Göteborg, var en av tre skolor som valdes ut till undersökningens sista etapp, där man försökte komma fram till hur dessa andra värden skulle kunna mätas. Lena Bilén har tillsammans med lärarkollegan Terje Adkins drivit projektet där.

- Vi såg substansen och värdet i det hela med en gång och vi visste vilken potential eleverna hade. Det kan bli något bra för eleverna sedan, säger Lena Bilén.

Aferdita Krasniqi och Nermin Salaka gick i åttan när projektet genomfördes. Båda är nöjda och tycker att det gav dem mycket, inte minst för att det de sa verkligen fick gehör.

- Allt vi sa, det var det som gällde och var det viktiga, säger Nermin Salaka.

- Jag kände att jag hade någonting att ge till samhället. Det tyckte jag var bra, tillägger Aferdita Krasniqi.

Inom ämnet Livskunskap hade de många diskussioner kring vad det är som är viktigt att ha med sig när man kommer ut i samhället efter skolan. Under året fick de personliga omdömen som gällde flera olika kompetenser.

- Det är spännande att se vad man är bra på. Det är alltid roligt att veta vad lärarna tycker, säger Nermin Salaka.

Lena Bilén understryker att det är viktigt att inte bara ge ett omdöme i slutet av terminen utan att följa upp det. En elev i klassen hade blivit väldigt ledsen när hon fick sitt omdöme. I ett sådant fall är det viktigt att det blir ett underlag för en förändring, inte något som knäcker eleven. Tanken är att omdömena ska följa eleven från nollan till nian genom utvecklingssamtal. Eleverna ska kunna komma till rätta med det som är mindre bra tillsammans med lärare och föräldrar.

- En viktig del är vad skolan kan göra för att eleverna ska utveckla detta. Då blir det ett krav från eleverna på skolan och inte bara ett krav från skolan på eleverna, säger Lena Bilén.

På Internationella skolan kommer man att arbeta vidare med muntliga omdömen utifrån erfarenheterna de har fått. Så småningom kanske de även utvecklar skriftliga omdömen. Både eleverna, lärarna och Mikael Stigendal vill att tankarna ska slå igenom nationellt.

- Jag hoppas det, säger Lena Bilén. Jag är ibland rädd för att man tolkar det som att nu har en invandrarskola gjort något för att lyfta fram sig för att de inte har så bra betyg. Men så är det inte alls. Vi har lyft fram hela läroplanen, inte bara kunskapsplanen. Alla skolor har nytta av det.

På Myndigheten för Skolutveckling säger Mai Beijer:

- Vi kommer att arbeta vidare med idéerna parallellt med de traditionella betygen. Vi tycker att det här är jätteviktigt. Det får inte ställas emot faktakunskaper men det är viktigt att också de andra kompetenserna syns.