'Pensionärerna hotar inte välfärden'
Befolkningsutvecklingen är inget hot mot de tyska socialförsäkringarna. Det skriver Ekonomiska och socialvetenskapliga institutet, WSI, i sin senaste 'Lägesrapport' som nyligen presenterades i Berlin. Institutet går därmed emot uppfattningen att ett åldrande samhälle tvingar fram nedskärningar.
Att en allt större del av befolkningen kommer att bestå av äldre människor måste inte alls leda till en tyngre belastning på de förvärvsarbetande. Om massarbetslösheten avskaffas och människor slutar att gå i pension före 65 års ålder behöver inte trycket öka. Det hävdas i rapporten från WSI, ett institut med anknytning till den tyska fackföreningsrörelsen.
En fortsatt ökande produktion skulle räcka för att tona ner problemet och vara nog för att finansiera det åldrande samhället. Men då kan inte pensionsförsäkringen fortsätta att betalas enbart med medel som står i proportion till lönerna, står det i Lägesrapporten. Lönernas andel av företagens vinster har nämligen sjunkit ända sedan åttiotalet, och det är på sikt ett hot mot välfärdssystemen, skriver författarna.
Den tyska ekonomin ligger efter och hänger knappt med i den internationella konjunkturuppgången, förklarade Ifo-instututet vid Münchens universitet här om veckan. De nyliberala Münchenekonomerna passade samtidigt på att upprepa att för höga lönekostnader och dyra välfärdssystem bromsar den tyska ekonomin och förhindrar ett uppsving.
WSIs tolkning är i stället att den dåliga utvecklingen beror på felaktiga makroekonomiska beslut.
Enligt institutet har löntagarna pressats i förhandlingarna med arbetsgivarsidan i flera år för att hålla nere löneutvecklingen. Finanspolitiken har dessutom varit restriktiv och inte särskilt tillväxtfrämjande. Alla försök att stabilisera det offentliga hushållet har gått ut på att skära ner på utgifterna.
På det sättet orsakar den härskande politiken och dess rådgivare precis det som de säger att de vill motverka: Låg privatkonsumtion, höga kreditkostnader för investerare och bristande offentliga investeringar. Det hävdade två anställda vid WSI, Eckard Hein och Achim Truger, när rapporten presenterades.
Till de officiella och ständigt upprepade missuppfattningarna hör att omfördelningen nerifrån och upp är nödvändig för att åter göra den tyska ekonomin konkurrenskraftig. WSI påpekade att Tyskland på nytt har blivit 'världsmästare i export' genom att förra årets export var 129,6 miljarder euro större än importen. Och det trots en stigande euro.
En sådan bytesbalans är bara möjlig tack vare den dåliga tyska löneutvecklingen, förklarade Hein. Enligt honom har ökningen av lönekostnaderna i Tyskland legat lågt i internationell jämförelse sedan mitten av 1990-talet.
Den mycket goda utvecklingen i handeln med andra länder har hittills kunnat rädda den tyska ekonomin från en störtdykning. Till och med på kapitalmarknaden är landet enligt WSI så attraktivt att fler utländska direktinvesteringar har gjorts i Tyskland, än tyska i utlandet.
Rapportförfattarna presenterade en uträkning som visade att socialförsäkringssystemen skulle kunna finansieras genom en höjning av momsen och energi-, vinst- och förmögenhetsskatten.
Men Achim Truger sade att sådana skattehöjningar bara skulle ge marginella positiva effekter på sysselsättningen och tillväxten på lång sikt. För att åstadkomma en varaktig förändring krävs också att penning-, skatte- och lönepolitiken läggs om.