Låginkomsttagarna i New Orleans kämpar in i det sista för sin rätt att återvända till sina hem innan USA:s departement med ansvar för boendefrågor och stadsutveckling, HUD, i veckan börjar förstöra de tusentals hus som Katrina skonade då hon drog fram i augusti 2005.

HUD planerar att riva 4 000 bostäder där låginkomsttagare bott och på deras plats uppföra nya områden, som man hoppas också ska locka medelklassen. En viss procent av de nya bostäderna ska forfarande vara lågkostnadsalternativ, lovar HUD.

Men enligt organisationen Peoples' Hurricane Relief Fund and Oversight Coalition, som samordnar forskning och gräsrotsarbete till stöd för orkanens offer, kommer 82 procent av hyresbostäderna att gå om intet i satsningen, vilket ställer 3 800 familjer utan bostad.

Samtidigt tillkännagav den federala krishanteringsmyndigheten Fema i förra veckan att de campingplatser för husvagnar som ställdes till orkanoffrens förfogande nu kommer att börja utrymmas.

De hemlösa och stödgrupper protesterar dock kraftfullt mot planerna, som de fruktar kommer att betyda en långtgående omformning av hela stadens demografi.

- Det handlar om en massiv gentrifiering, säger pastor Jeff Connor, vars församling New Orleans East Cooperative Parish omfattar många av de bostadsområden som drabbades hårdast av Katrina.

"Gentrifiering" är ett begrepp som används för att förklara stadsomvandlingsprocesser som syftar till att höja ett områdes status, och präglas av att de som flyttar in har högre socioekonomisk status än de som flyttar ut.

- New Orleans innersta väsen står på spel. Louis Armstrong var en del av den gemenskap som i dag görs hemlös om de här områdena rivs, säger Connor.

Socialtjänsten beräknar att antalet hemlösa i staden nu uppgår till skyhöga 12 000 - vilket är mer än dubbelt så många som innan orkanen. Sam Jackson, som bor i ett hyreshusområde, berättar han att han har lyckats flytta tillbaka till sitt hem, men att många av hans vänner som efter orkanen försökte återvända till sina forna bostäder har mötts av stängsel och skyltar där det står "tillträde förbjudet". De har inte ens fått komma in i sina lägenheter för att hämta sina tillhörigheter.

Förklaringen som HUD och Hano, New Orleans bostadsmyndighet, ger till rivningarna är att bostadsområdena "uppmuntrat till en problematisk fattigdomskoncentration". Kritikerna påpekar dock att problemet snarare varit att områdena inte har fått tillgång till de resurser som krävs för att ett samhälle ska växa och frodas. Dessutom klarade sig många av husen som nu ska rivas undan Katrina utan större skador.

Grupperna som deltar i protesterna har med stöd av USA:s centrala fackföreningsrörelse AFL-CIO, som representerar 54 fackförbund med sammanlagt tio miljoner medlemmar, vänt sig till de beslutande organen på alla politiska nivåer för att stoppa rivningarna. De har även överlämnat ett upprop som har undertecknats av 130 000 personer. Men hittills har protesterna bara mötts av tystnad, och i några fall grumliga löften om att politikerna i fråga "jobbar på det". Avis Jones-DeWeever, chef för forsknings- och informationscentret National Council of Negro Women, menar att de livsviktiga sociala nätverk som New Orleans fattiga arbetare är beroende av, och som är kopplade till den sammanhållning i bostadsområdena som nu slås sönder, inte kommer att kunna återupprättas om de nuvarande planerna sätts i verket.

- De som kommer att drabbas hårdast av detta är fattiga, ensamstående mödrar. De hade det svårt redan innan Katrina, och att de klarade sig berodde bara på att släkt och vänner fanns i deras närmiljö, säger Jones-DeWeever.