'Livsstilssjukdomar' skördar flest offer i utvecklingsländerna
Under de kommande tio åren kommer uppskattningsvis 388 miljoner människor att dö av sjukdomar som främst är relaterade till rökning, dålig kost eller brist på motion. Flest offer kommer sjukdomarna att skörda i de fattiga länderna, enligt en ny studie som presenteras i tidskriften Nature.
Enligt experter dör fler än dubbelt så många människor av hjärtproblem, stroke, cancer och diabetes jämfört med aids, malaria och tuberkulos. Ofta betraktas dessa kroniska, icke smittsamma sjukdomar som välfärdsproblem, men de flesta dödsfallen inträffar faktiskt i utvecklingsländerna.
- Vi står inför en enorm hälsovårdskris som få politiker är medvetna om, säger studiens huvudförfattare, Dr. Abdallah S. Daar.
Enligt studien skulle minst 36 miljoner liv kunna räddas fram till år 2015, om rätt åtgärder sattes in - i första hand mot tobaken. För varje år dör fem miljoner människor på grund av tobaken, enligt en ny rapport från World Lung Foundation. Den siffran förväntas fördubblas fram till år 2030, och de flesta tobaksrelaterade dödsfallen kommer att inträffa i fattiga länder.
På grund av högre beskattning och omfattande kampanjer mot rökning har tobaksbolagen förlorat många kunder i den rika delen av världen. De har därför istället vänt sig till utvecklingsländerna med sina reklamkampanjer.
Dr. Abdallah S. Daar menar att utbildningssatsningar och förbud mot tobaksreklam är ett par av de åtgärder som skulle kunna bidra till att rädda miljontals människors liv.
Författarna till studien menar att de kroniska icke-smittsamma sjukdomarna bör ges politisk prioritet. Världens regeringar uppmanas att genomdriva hårda regleringar för att minska konsumtionen av tobak, alkohol och ohälsosam mat.
- Icke-handling kostar i form av miljontals människors för tidiga död över hela världen, säger Stig Pramming, ordförande för Oxford Health Alliance.
Världen står enligt honom inför en utmaning i form av att kunna bidra till en utveckling i de fattiga länderna utan att det för med sig allt för många negativa konsekvenser.
Om man fokuserar för mycket på utveckling och för lite på hälsovårdsfrågor riskerar man enligt Pramming att skapa en liknande situation som den i Ryssland - där ekonomin förbättrats markant medan medellivslängden samtidigt har sjunkit med upp emot tio år.
I USA har andelen feta personer snabbt ökat, och i dag bedöms 25 procent av landets vuxna befolkning vara kraftig överviktiga. Om inget görs för att vända fetma-epidemin så kommer USA:s sjukvård att bli så hårt belastad att landets ekonomi ställs på svåra prov, enligt Pramming.
I USA liksom andra delar av världen är ofta skräpmat betydligt billigare än mer näringsriktig kost, vilket leder till att det främst är det fattiga som drabbas av konsekvenserna.
- Regeringarna måste se till att hälsosam mat blir billigare, genom subventioner om så krävs, säger Pramming.