Göteborgs Fria

Kvinnor skriver om vardagsvåld

I Susanna Alakoskis senaste bok Lyckliga slut tar hon sig an ett tabubelagt ämne. Mäns våld mot kvinnor.
- Boken är framtagen för att ge hopp, säger hon.

I förordet till Lyckliga slut skriver Susanna Alakoski att hon bara känner två kvinnor som inte hotats eller utsatts för våld av en man. Två kvinnor. Ämnet är tungt att behandla och hon tycker att hennes bok behövs.

- Det skrivs mycket om svåra saker, men ibland är de svåra att ta till sig.

Hennes antologi Lyckliga slut består av 17 aspekter på våld. Här får vardagsvåldet ett ansikte. Det kan handla om kränkningar eller hot. Våldtäkter eller maktmissbruk.

Kända som okända kvinnor berättar i boken om sina upplevelser från ett ämne som det anses vara tabu att prata om. Kvinnorna som deltar i boken har blivit inbjudna via mail. Det har varit ett projekt där vänner har skickat inbjudan vidare till andra vänner. Men många tackade nej då rädslan för vad som skulle kunna hända om de berättade var för stor.

Boken är Susanna Alakoskis andra antologi. Tillsammans med Karin Nielsen var hon redaktör för Tala om klass som gavs ut förra året. I den fick läsarna ta del av 15 olika klassresor.

- Jag tycker om formen. Boken får vara spretig och nyansera ämnen, säger hon. Sedan tycker jag att det är starkt med personliga vittnesmål. Och att det är fint när människor går samman.

Susanna Alakoski har själv gjort en klassresa och hon har sett misshandel på nära håll.

- Jag skriver om ämnen som berör mig själv. Att undersöka och ställa frågor är drivkraften.

Under de senaste åren tycker hon att fler och fler har trätt fram och berättat om våldtäkter, men att det saknas personer som vågar berätta om våld. Det har varit svårt att prata om det och boken är framtagen för att ge hopp. För bortom våldet handlar berättelserna samtidigt om försoning och om att våga ta emot hjälp.

Våldet kan drabba vem som helst och mediebilden av kvinnor i sådana situationer är att de är maktlösa. Susanna Alakoski menar att det är olika från förhållande till förhållande.

- Det är lika vanligt att bryta mönstret och tematiken i boken är att alla bryter mönster.

Hon säger att det är många som förnekar våldet först, men att det genomgående finns många berättelser. Och att även män måste ha varit med om det, men att de är dömda till evig tystnad.

- Män måste också ha gjort saker som de skäms över, de måste prata om skammen. Vid ett erkännande blir förlåtelsen möjlig.

Nu arbetar Susanna Alakoski med bok om fejkad orgasm tillsammans med Amanda Mogensen. Bidragen är anonyma och det är fortfarande oklart hur boken kommer att se ut i slutänden.

- Det kan bli en konstbok, eller så kan den gå åt antologihållet. Men eftersom bidragen är anonyma kanske vi citerar från texterna.

Alakoski berättar att hon även håller på med en ny roman. Då handlar det om en helt annan process och en helt annan bok än Lyckliga slut, men hon försäkrar att det absolut blir fler samhällsböcker. Skrattar lite och säger att hon känner sig som en folkbildare.

- Jag har en lista i huvudet över vad jag vill göra. Ämnena finns, det är mer en fråga om tid.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Figueroa utmanar bilden av muslimer

Överallt möts muslimer av fördomar. I boken För Guds skull har journalisten Kerstin Gustafsson Figueroa intervjuat muslimer i Sverige.
- I en demokrati är det farligt att utse grupper till syndabockar, jag vill visa en motbild, säger Figueroa.

Göteborgs Fria

Hanne Ørstavik följer sitt kall

Ibland får man nöja sig med det man får. Ta det till sig och utforska vad man kan använda det till. Ungefär så var det när Hanne Ørstavik skulle skriva sin senaste bok Kallet - romanen. GFT träffade en av Norges mest populära författare när hon besökte bokmässan.

Göteborgs Fria

Lesbisk festival tar plats

Nästa fredag är det för femte året i rad dags för Lesbisk festival i Göteborg. Men att det är 5-årsjubileum bryr man sig inte så mycket om.
- Det brukar bli mycket firande varje år, säger Evelina Sehlin, som är en av arrangörerna.

Göteborgs Fria

Språket lever sitt eget liv

Som 17-åring fick hon den tyske lyrikern Rainer Maria Rilkes 'Duinoelegier' läst för sig på en promenad i de bohusländska bergen. Något år senare började Ann Smith själv skriva dikter och i dag är hon en av våra mest uppskattade lyriker. Den andra maj läser hon dikter när Forum för poesi och prosa arrangeras på Kafé Hängmattan.

Göteborgs Fria

Nathalie Ruejas Jonson och det autistiska perspektivet

Det skeva perspektivet, det lilla som blir enormt, det stora som försvinner. Alla ord som regnar i kaskader över världen tills den inte syns längre. Och så stunderna med hörlurarna på max för att få ledigt en stund. Kaoset och skammen inför kaoset. Att be om hjälp. Att få hjälp.

© 2026 Fria.Nu