Fria.Nu

Turkiet laddar för val

Turkiets marknadsvänliga och islamiska regeringsparti ser ut att åter bli största parti efter valet nu på söndag. Men regeringen kan tvingas kompromissa med en sekulär opposition som samarbetar över blockgränserna.

Premiärminister Recep Tayyip Erdogan anses ha skapat förtroende för Turkiet i Europa genom att aktivt ha fört landet närmare EU under den senaste mandatperioden. Med hjälp av en växande ekonomi har han infriat krav som ställdes både av folket och viktiga handelspartners, däribland EU.
Rättvise- och utvecklingspartiet, AKP, bildades inför valet 2002 och ses av många som förnyare och ett alternativ till gamla korrupta partier. Under partiets tid vid makten har inflationen sjunkit kraftigt och en ny valuta har införts. Detta har skapat stöd i ett land som på grund av korruption och utlandslån haft stora svårigheter under flera decennier.
AKP är i övrigt ett islamiskt och konservativt parti som söker närmare samarbete med Europa, framförallt ekonomiskt med sin marknadsvänlighet. Partiet har varit drivande i Turkiets medlemsansökan i EU.

Allt tyder på att AKP måste samarbeta med flera rivaler efter valet. Om fler än två partier kommer över parlamentets tioprocentsspärr krävs det en koalition för att bilda regering. Endast två partier - AKP och socialdemokratiska CHP - lyckades nå gränsen i förra valet för fem år sedan. Enligt den senaste undersökningen ser det nu ut som också det konservativa Demokratiska partiet och det högerextrema Nationalistiska aktionspartiet får strax över tio procent.
Oppositionen har i gemensamma utspel antytt att man kan tänkas samarbeta mot regeringen även efter valet. Här tros även dagens enda oppositionsparti i parlamentet, det socialdemokratiska CHP, med nationalistiska böjelser, ingå i ett samarbete.

Oppositionens motstånd mot AKP beror främst på att regeringen anklagas för att underminera Turkiets sekulära statliga karaktär. Ända sedan landsfadern Mustafa Kemal Atatürk utropade Turkiet till en självständig republik år 1923 har religion skiljts från politik. AKP:s islamvänliga lagförslag och deras rötter i islamiströrelsen ses som en provokation mot Turkiets traditioner; något som utnyttjas av oppositionen i debatter.
Även kampen mot den kurdiska PKK-gerillan är en viktig fråga i valet. Militären, som har stor politisk makt i Turkiet, har deklarerat att man är beredda att gå in i norra Irak för att förinta PKK. Erdogan uttalade sig till en början skeptisk till detta men i takt med att valet närmat sig har AKP försökt locka röster från de nationalistiskt inriktade väljarna och har därför öppnat upp för en intervention.

Kritik har även riktats mot AKP för att de gör eftergifter för EU-krav. Eftersom detta inte gynnar AKP i den nationalistiska debatten har Erdogan de senaste månaderna intensifierat sina patriotiska utspel, där förmildringen av kritiken mot militären kan räknas in. Partierna försöker locka röster genom att vara så fosterlandsvänliga som möjliga.
'AKP:s utveckling har gått stadigt åt det nationalistiska hållet under valrörelsen och det är Erdogans valstrategi. Det är väldigt bekymmersamt' skriver Kürsat Bumin, politisk kommentator på den islamvänliga tidningen Yeni Safak.

I samband med parlamentsvalet kommer även en ny president att väljas. Det är dock oklart om det blir genom folkomröstning eller om parlamentet röstar fram presidenten. Presidentämbetet i Turkiet innebär inflytande över lagändringsfrågor men presidenten har överlag en mer begränsad roll än premiärministern.

Fakta: 

Turkiet och valet den 22 juli
Mustafa Kemal Atatürk utropade Turkiet till en självständig republik 1923.
Flerpartisystem infördes 1946.
Varje decennium mellan 1960- och 1990-talet har militären ingripit och fällt en regering, senast 1997.

Senaste opinionsmätning:
AKP (konservativa) - 40 procent
CHP (socialdemokrater) - 20 procent
MHP (högerextrema) - 12 procent
DP (konservativa) - 11 procent
(källa: Sonar, 25 juni, 3 000 tillfrågade)

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

Lycka på schemat i Indien

I måndags lanserades en ny utbildningsreform i Indien. Läroplanen som presenterades av Dalai Lama har som syfte att utbilda eleverna i lycka och glädje.

© 2024 Fria.Nu