Thomas Rylander lägger det lilla bruna pillret i handen, tar en klunk vatten och sväljer. Han tar ett varje kväll och de kostar 1,28 kronor styck. Han – och staten, som går in när en patient når upp till högkostnadsskyddet om 1 800 kronor på ett år – hade också kunnat få betala helt andra priser. På den svenska marknaden kostar det dyraste pillret tretton gånger mer än det billigaste – trots att de innehåller exakt samma mängd av den aktiva substansen Mirtazapin.

Det dyraste pillret heter Remeron-S och kommer från holländska Organon, som tidigare hade patent och ensamrätt till substansen. Det underliga är att även sedan konkurrenterna kom in på marknaden och erbjöd Mirtazapin-piller för en bråkdel av priset har recept på Remeron-S skrivits ut för över 400 miljoner kronor i Sverige.

– Pengarna hade kunnat användas till något vettigt istället, menar läkaren Stefan Svensson i Göteborg, som uppmärksammat situationen.

Organon har genom sinnrik marknadsföring och ett utnyttjande av patentreglerna kringgått Apotekets system att byta ut dyrare läkemedel mot billigare.

Det ångestdämpande medlet Mirtazepin uppfanns av holländska Organon i början av åttiotalet. Medlet såldes som sväljtabletter under namnet Remeron. Efter tjugo år gick det svenska patentet ut, i mars 2003. I januari 2003 lanserade Organon pillret Remeron-S, som smälter på tungan istället för att sväljas. I övrigt är innehållet detsamma.

Stefan Svensson är läkare på Angereds vårdcentral i Göteborg och vid avdelningen för klinisk farmakologi på Sahlgrenska sjukhuset. Han har försökt få massmedia intresserade av fallet.

– Det var helt idiotiskt att göra om beredningen till munlösligt, det leder till biverkningar som avdomnad tunga. Men Organon drog tillbaka den gamla originalberedningen och fick med hjälp av en kampanj läkarna att skriva ut det nya pillret.

Organon presenterade olika rapporter och undersökningar som visade att patienter världen över föredrog den nya tabletten framför den gamla. Svensson menar att hans kollegor på vårdcentraler och psykmottagningar vande sig vid att börja skriva -S efter produktnamnet istället för bara Remeron som de gjort länge. Därmed förhindrades Apoteket att byta ut tabletterna mot billigare alternativ. Mediciner med olika beredningssätt, som tabletter som sväljs respektive sådana som smälter på tungan, anses inte utbytbara eftersom vissa patienter inte kan ta det ena.

Vissa läkare har insett faran.

– Jag har ställt om alla som stod på Remeron-S till annat. Jag skriver inte ut det, säger psykiatern Anders Edström på Slottsskogens vårdcentral i Göteborg.

– Jag kan inte se att det är meningsfullt med en munsönderfallande tablett om någon inte är allergisk mot bindemedlet i de andra medlena.

Anders Edström tycker inte att läkemedelsföretaget Organon ska lastas utan de läkare som i onödan skriver ut det dyrare medlet.

– Det värsta är ju om vi faller för det. Deras uppgift är att tjäna pengar och vår att ta hand om patienterna.

Hur kommer det sig att dina kollegor går på det här?

– Det vet jag inte.

Anders Edström menar att Remeron är småpotatis i sammanhanget och talar om att blodtrycksmediciner just nu har de värsta prisskillnaderna trots obefintliga egentliga skillnader.

Organons marknadschef Sebastian Mommers i Göteborg menar att det är rimligt att ta ut de långt högre priserna för Remeron-S.

– Den nya tabletten kan man ta med eller utan vatten, den passar allas behov. Och Remeron-S är en produkt som patienter och läkare känner till och trivs bra med.

Utnyttjar ni patienters och läkares okunskap om alternativen?

– Jag har svårt att tro att de inte känner till den generika som funnits i snart fyra år. Att läkare inte skulle känna till det och av gammal vana skriva ut Remeron-S ser jag som osannolikt.

Sebastian Mommers tillägger att Organon förlorat två tredjedelar av sin försäljning av Remeron sedan det första patentet gick ut, men att de fortfarande är marknadsledande.

På Riksförbundet för social och mental hälsa menar lobbyisten Kjell Broström att vissa patienter trots högkostnadsskyddet drar sig för att hämta ut dyra mediciner.

– Folk som har psykisk ohälsa har en sämre ekonomisk ställning än andra handikappgrupper eller folk med vanliga sjukdomar enligt många studier.

Försäljningen av antidepressiva medel i Sverige ökade mer än sju gånger mellan åren 1990 och 2005, enligt Apoteket.

– Det är dels nya preparat som ger lite mindre biverkningar, men det beror också på hård och aggressiv marknadsföring och att de lanseras vid fler och fler diagnoser, säger Kjell Broström.

Läkaren Stefan Svensson konstaterar att Organons strategi med Remeron inte är någon ovanlighet.

– Läkemedelsverket och sjukhusen har helt enkelt inte lika mycket eldkraft i marknadsföringen som industrin. Även om de fälls är maxstraffet ett par hundra tusen kronor tror jag, vilket är småpengar som jag förmodar att bolagen i dag lägger in i marknadsföringsbudgeten från början.