Snart klimatmärks maten
Inom något halvår kan Krav börja märka ut de värsta klimatsyndarna bland ekologiska produkter. För konventionell mat dröjer dock möjligheten för konsumenter att se hur olika produkter, från odling till tallrik, bidrar till växthuseffekten.
Om priset vore lika skulle kanske många hellre köpa en svensk kravmärkt tomat än en spansk som odlats konventionellt. Vill man ta hänsyn till matens roll i den globala uppvärmningen är det dock långt ifrån säkert att det är klokast.
– Vi har länge försökt hitta något sätt att beskriva till exempel transporters miljöpåverkan. Men vi har alltid misslyckats. Nu börjar tiden bli mogen med allt mer forskning och marknadsefterfrågan på att mäta matens klimatbelastning, säger Johan Cejie på företaget Krav i Uppsala.
I slutet av april ska Kravs medlemsorganisationer ta del av hans rön och bestämma inriktningen. Det finns enkla förslag som skulle gå snabbt att genomföra, som att införa en tilläggsmärkning för mat som inte flugits eller odlats i fossileldade växthus.
– Svenska tomater på vintern är inte sällan en klimatkatastrof, säger Johan Cejie.
Att gå längre än så kräver en större arbetsinsats.
– Att sedan jämföra olika produkter sinsemellan, till exempel vilken mjölkproduktion som genererar minst koldioxidekvivalenter, blir väldigt komplext.
– Det är ett projekt på flera år, men vi tror att det är bra att börja gradvis, säger Johan Cejie.
Tanken att konsumenter ska kunna jämföra produkters olika klimatavtryck tycks ha kommit längst i England. Den brittiska snabbköpsjätten Tesco meddelade i januari att de ska försöka redovisa sina produkters belastning på ett universellt accepterat och allmänt föreståeligt sätt så att kunder lätt kan jämföra mellan olika produkter. Tesco vet dock ännu inte när detta kan bli verklighet.
Så sent som i förra veckan började konkurrenten Marks & Spencer märka matvaror med en flygplanssymbol som en del av ett projekt att för 200 miljoner pund göra företaget klimatneutralt inom fem år.
I Sverige sträcker sig planerna än så länge inte utanför Kravs begränsade marknadsandel – de stora kedjorna kan inte lova att det blir någon allmän märkning.
– Någon form av märkning kommer det nog att bli, men vill du kunna titta på varje enskild vara vid varje enskilt tillfälle, då blir det svårt, säger Coops miljöchef Mikael Robertsson.
Oligopolföretagen som kontrollerar den svenska matmarknaden är överens om att ingen ska gå i förväg och introducera en egen märkning.
– När en märkning kommer är det viktigaste att den är branschgemensam, så att vi inte vilseleder konsumenterna genom att försöka konkurrera med olika märkningar, säger Robertsson.
– Men det behöver nästan vara något statligt verk eller en tredje part som får ett tydligt uppdrag att räkna fram detta.
Forskare oeniga om matens klimatpris
Den fristående livscykelanalytikern Christel Cederberg i Halland menar att ekologisk och konventionell mat ofta belastar klimatet lika mycket per kilo färdig mat.
Amerikanska Organic Center konstaterade däremot i en rapport i höstas att ekologisk majs produceras för två tredjedelar av den energi konventionell majs kräver.
Dagens högteknologiska och specialiserade industri och konsumtion är ohållbar även om odlingen är ekologisk, menar Torbjörn Rydberg, docent vid Institutionen för stad och land utanför Uppsala. I förlängningen är bara ekologiskt och närproducerat, så länge det är energi- och kvävesnålt, uthålligt.
