Brist på bra tolkar i Stockholm
Sjukvården använder tolkar när invandrare som inte kan bra svenska träffar läkare och annan vård-personal. Sjukvården i Stockholms läns landsting har mest använt auktoriserade tolkar och sjukvårdstolkar. Det visar en redovisning från tolk-företagen, berättar Sveriges Radio.
Sjukvårdstolkar har en speciell utbildning för att kunna tolka mellan vårdpersonal och patient. Men en del tolkar är dåliga. Carina Sjöberg är föreståndare på Rinkebys vårdcentral. Hon säger:– En del tolkar är bra och andra är dåliga. En del tolkar på fel sätt. De pratar med patienten istället för med läkaren. De säger vad de själva tycker. Då pratar vi med tolkförmedlingen. Men de flesta tolkar är bra. De flesta patienter har förtroende för sina tolkar.
Ibland måste sjukvården ha en tolk fort. Om de inte hittar någon tolk får anhöriga tolka. Det är dåligt av många orsaker.– För kvinnor brukar vi kräva en tolk. Det finns saker som man inte vill prata om framför sin familj. En tolk har tystnadsplikt, men det har inte de anhöriga, säger Carina Sjöberg.
Tidigare hade landstinget egna tolkar. Nu har fem privata företag tagit över tolkningen inom landstinget. Sedan dess fungerar det sämre, säger Sveriges Radio. Företagen hade inte auktoriserade tolkar vid 70–75 procent av alla tillfällen.
När landstinget bestämde vilka företag de skulle använda, tittade de bara på priset och inte på kvaliteten. Birgitta Sevefjord från vänsterpartiet var ansvarig då. Hon säger att de privata företagen har mycket låga priser. Med så låga priser skulle företagen förlora pengar om de hade auktoriserade tolkar och sjukvårdstolkar. Birgitta Sevefjord tycker att hon gjorde fel.Dan-Eve Johansson är ordförande i Tolkservicerådet. Han säger att ingen kontrollerar att företagen inte ljuger för landstinget.– Landstinget skulle ha tittat på företagens lönelistor. Då skulle de ha sett hur många auktoriserade tolkar företagen hade, säger han.
Magnus Franzén är chef för Tolkjouren i Stockholm. Det är ett av de tolk-företag som landstinget använder. Magnus Franzén säger till Ekot att det är svårt att få tag på sjukvårdstolkar. Han säger att det står i avtalet med landstinget att de får skicka andra tolkar om de inte har någon sjukvårdstolk.
Dan-Eve Johansson säger att de privata tolkföretagen är lite billigare än de kommunala. Men de privata tolkföretagen ska gå med vinst. Därför får deras tolkar 20 procent lägre lön. Därför vill de auktoriserade tolkarna och sjukvårdstolkarna inte arbeta för de privata företagen.Lars-Joakim Lundqvist är moderat politiker i landstinget. Nu har han ansvaret för tolkarna. Han säger att landstinget kommer att säga upp avtalet med tolkföretagen om de använder tolkar som inte har rätt utbildning, eller om de inte hittar tolkar när det behövs.