Missnöjet bubblar under ytan i Oaxaca
Lärarfacket i Oaxaca har tillsammans med folkrörelsen APPO återigen inlett blockader av regeringsbyggnader i protest mot att anhängare till regeringen ockuperar runt 200 skolor i delstaten. Folkrörelsen har annars hållit en lägre profil den senaste tiden efter den omfattande polisrepression mot folkrörelsen i slutet på förra året.
För närvarande läggs arbete på att främja en 'straffröstning' mot guvernören Ulises Ruiz parti PRI
i de uppkommande delstatsvalen. Samtidigt återvänder turisterna till Oaxaca trots att konfliktens grundläggande problematik fortfarande ignoreras av politikerna: ursprungsbefolkningens marginalisering och fattigdom, bristen på demokrati, den politiska korruptionen och våldet som lösning på socialt missnöje.
Skolorna ockuperades av strejkbrytare och anhängare till Ulises Ruiz under förra sommarens lärarstrejk.
I den uppgörelse mellan regeringen och lärarfacket som avslutade strejken lovades det att skolorna skulle återlämnas. Det har ännu inte skett, och lärarfackets svarade i förra veckan med att i sin tur ockupera runt trettio regeringsbyggnader tills deras krav blir hörda. Många skolbarn tvingas att undervisas av obehöriga lärare tills dess att regeringen återlämnar skolorna.
63 personer är fortfarande frihetsberövade som en konsekvens av konflikten.
- De politiska fängslandena har avstannat något jämfört med i december, men vi får inte glömma alla de som fortfarande sitter i fängelse, säger Ana, aktiv inom APPO.
Vittnesmål från de personer som släppts från fängelset bekräftar att tortyr, hot, våld och brist på rättssäkerhet förekommit i de allra flesta fallen. Totalt sett har hundratals människor gripits sedan konfliktens början i maj 2006.
Runt 60 kvinnor har våldtagits eller sexuellt förnedrats i samband med gripandena.
- Många är för rädda för att ens kunna söka hjälp, de sitter instängda hemma, säger Anna Johansson, en svensk psykoterapeut bosatt i Oaxaca, som träffat flera av de fängslade.
Politisk förföljelse förekommer fortfarande, om än i mindre utsträckning än tidigare.
I sin senaste delstatskongress den 11-12 februari beslutade APPO att inte ställa upp med kandidater i de uppkommande delstatsvalen, men att de respekterar besluten hos medlemsorganisationer som väljer att delta i valen. Troligen kommer ett antal personer inom APPO att ställa upp i valen, som hålls i augusti och oktober, antingen som fristående kandidater eller under vänsterpartiet PRD:s flagga. Högerpartiet PRI riskerar därmed att för första gången förlora makten i delstaten.
- Vad vi ser för närvarande är en kamp mellan APPO och dinosaurien PRI, som kämpar för att inte dö, säger Yésica Sanchez från en lokal människorättsgrupp.
I Oaxaca spelar blåsorkestrar nu dagligen på stadens torg, splitternya vägskyltar och kartor har satts upp i gathörnen för de återvändande turistgrupperna. Slogans som 'Oaxaca lever - leve Oaxaca!' ses på många platser, och när regeringskritisk graffiti sprayas på väggarna målas det över inom en timme. Kritiker menar att detta är olika försök från regeringen att tvätta rent Oaxacas ansikte utåt, samtidigt som konfliktens egentliga problem inte adresseras.
Men under ytan bubblar missnöjet. Demonstrationer mot guvernören arrangeras regelbundet. Senast den 3 februari gick tusentals personer ut på gatorna med krav på de politiska fångarnas frigivning.
Konflikten i Oaxaca exploderade i juni 2006 efter att polisen attackerat en grupp strejkande lärare som satt upp tältläger i staden. Resultatet blev en bred, politisk rörelse med guvernörens avgång och en utökad demokrati som huvudkrav.
Över tjugo människor har sedan dess dödats av civilklädda poliser och regimtrogna beväpnade grupper, och tiotals personer är fortfarande försvunna.
PRI står för det Institutionaliserade Revolutionära Partiet, guvernören Ulises Ruiz parti som har haft makten i Oaxaca sedan den mexikanska revolutionens dagar.
PRD är det Demokratiska Revolutionära Partiet, av de stora etablerade partierna det som står mest åt mitten/vänster.
