Lehtonens skarpslipade analys av utkanternas könsmaktsordning tecknas med vardagligt nedtonade färger; i Jenny Andreassons regi och Marie Olssons scenografi utspelas pjäsen i ett modernt köpcentrum, med Angered som förebild. På scenens ena sida visas, i modebutikens glasade fönster, några avklädda skyltdockor, alla män.

Men regissören har valt att spela pjäsen helt realistiskt, vilket tyvärr resulterar i att dess inneboende konflikt breder ut sig och splittras istället för att koncentreras, den pratas också fram istället för att gestaltas. Lehtonens text skulle behöva spelas med hårt stiliserad ironi för att tydliggöra pjäsens knivskarpa gränser, inte bara mellan de ungdomskulturer som pjäsen våldsamt låter mötas i köpcentret, utan också mellan generationerna. En annan spelstil hade också krävt några strykningar i texten för att pjäsens veritabla krutdurk skulle uppnå tillräcklig grad av dramatisk kompression.

Scenbilden rymmer fyra spelplatser kring köpcentrets nav, där Minna och Roger rör sig under stadigt upptrappad, meningslös konflikt med Jasmin och Karzan. Rogers pappa Kjelles arbetsplats vid bandet på Volvo och deras lägenhet ligger på ena sidan, på den andra Minnas. Arbetsplatsscenerna där Anders Lönnbro, som Kjelle, rejält tar ut fördomsfulla svängar, mot sin förnöjsamme arbetskamrat Mahmoud och mot sin kvinnliga dito, Lena, tappar i energi. Spelet blir helt kraftlöst av endast upprapade främlingsfientliga floskler som man redan hört till leda; scenen borde stället ha lyfts fram i ett ljus lika skärande bjärt som skyltfönstrens dockor.

På ett liknande sätt drabbas slagsmålsscenerna med dess lätt pinsamma, blodiga realism. Spelscenerna tenderar att alltmer tunnas ut medan jag hela tiden, mellan raderna, skönjer alternativa metoder att gestalta tjejernas och killarnas frustration. Förutom stundtals svåra hörbarhetsproblem under premiären, får skådespelarna klart godkänt, särskilt Josefin Neldén som Minna, Julia Marko-Nord som Jasmin, Kave Foladi som Mahmoud, och Ove Wolf som Karzan.

Fotnot: Denna recension är tidigare publicerad i Bohusläningen.