- Det första halvåret vi drev salladsbaren betalade vi bara 95 kronor i timlön inklusive semesterersättning. Men sen när verksamheten rullar kände vi att okej nu lägger vi på det. Så från och med september när en ny anställd började var det
95 kronor plus semesterlön, säger Sofia Appelgren som driver salladsbaren.
- Lögn. Då vill vi se de lönespecifikationer där det framgår. De är i så fall fejkade i efterhand. För om du tittar på vad hon sagt i SVT så har hon ju inte betalat detta, säger Dan Fransson.
Han är ombud för Hotell- och restaurangfacket, HRF, och en av personerna bakom fackets två månader långa blockad mot salladsbaren.
Uppgifterna om semesterersättningen är omstridda och har blivit en kugge i en större debatt om att riva upp fackets traditionella stridsrätt. I onsdags fördömde socialminister Göran Hägglund (kd) i Sveriges Radio fackets blockad eftersom restaurangen 'väl uppfyller de villkor som kollektivavtalet innehåller.'
Salladsbaren har betalat en lön på 95 kronor i timmen. Det är visserligen högre än den minimilön som kollektivavtalet skulle tillåta i det här fallet - 88,48 kronor i timmen - men om man till den lägger semesterersättningen på 11,25 kronor blir salladsbarens lön lägre.
HRF hävdar att Sofia Appelgren bestämde sig för att lägga på semesterlön först i december.
- Jag var med vid den första förhandlingen i oktober, då betalade hon 95 kronor inklusive allt, that"s it, säger restaurangfackets ombud Maria Norrbin Karlsson.
Ett missförstånd, hävdar Sofia Appelgren i dag.
- De bad aldrig att få lönespecifikationerna. Självklart hade vi lämnat ut dem om de hade bett om det, säger hon till GFT.
GFT utlovas först få ta del av lönespecifikationerna, men efter samråd med sin juridiska rådgivare på Centrum för rättvisa backar Appelgren.
- Ni har ingen rätt att ta del av enskildas lönespecifikationer. Det här är en fullständigt bisarr diskussion. Advokatbyrån Mannheimer Swartling har på vårt uppdrag granskat dokumenten där det framgår redan i september att semesterersättning skulle börja räknas in. Tror du att vi och Mannheimer skulle äventyra vår trovärdighet genom att säga att vi har granskat något som vi inte har, säger Clarence Crafoord, chefsjurist på Centrum för rättvisa, en stiftelse som antar sig fall där de kan driva individers rättigheter gentemot stat och kommun.
Den person som jobbade på salladsbarens under hösten befinner sig i Brasilien och har inte gått att nå för en kommentar. Men det skulle inte bryta mot någon lag att lämna ut lönespecifikationerna.
- Skulle du vända dig till andra företag skulle du aldrig få ut sådana dokument. Varför skulle Sofia lämna ut dem? Var ska man dra gränsen? säger Crafoord.
- Men om den anställda återkommer från Brasilien och vill visa upp sina lönespecifikationer kan vi ha en offentlig hearing och då ska Dan Fransson få äta upp sin mössa femton gånger.
HRF tolkar bristen på skriftliga bevis som att påståendena är en efterhandskonstruktion. De stöder sig på bland annat en SVT-intervju den
12 december där Appelgren själv tydligt tycks bekräfta att ingen semesterlön betalades:
'Vill man ha semesterersättning och pension så får jag sänka lönen /... / då har jag råd att betala pension och semesterersättning.'
I tidningen Metro den 15 december backade hon. De anställda, sa Appelgren, 'har inte fått semesterersättning, men den får betalas ut i efterskott och det kommer jag att göra.'
När GFT läser upp citaten för Sofia Appelgren vill hon inte riktigt tro sina öron.
- Det där måste ha varit en missuppfattning! Tv-intervjun var klockan sex på morgonen och min dotter hade hållit mig vaken. Jag måste ha pratat allmänt om hur det är att starta ett nytt företag. Jag har ju själv inte haft någon lön att prata om ens.
Appelgren säger att hon egentligen är en vän av facket, men att dess metoder gjort henne avogt inställd.
Ironiskt nog säger restaurangfacket HRF att hela diskussionen om exakta villkor innan blockaden är onödig. HRF hade inlett stridsåtgärder även om restaurangens villkor otvetydigt varit bättre än deras.
- Ja, det hade vi. För när som helst kan arbetsgivaren komma och vilja omförhandla ett sådant avtal med sin personal, och då har de inget att sätta emot. Det här är helt grundläggande fackkunskap, men ingen verkar känna till det i dag, säger ombudskvinnan Maria Norrbin Karlsson.