Kritiker varnar för Capios 'springa fort-avtal'
Att akutpersonal tjänar mer pengar ju fler patienter de hinner med är riskabelt. Prestationskraven kan leda till sämre vård, varnar kritiker.
Att delvis budgetera efter hur många patienter som hinns med är inte ovanligt. Många vårdcentraler får dels en fast budget utifrån antalet boende i området, dels en summa per patient som faktiskt behandlats.
- Har du bara en fast ersättning blir det idealiska att du stoppar alla patienter i dörren, säger läkaren Björn Olsson, tidigare fackordförande och chef för en landstingsdriven vårdcentral i Luleå.
- Men har du å andra sidan bara provision, som den vanliga privatläkartaxan, då vill du att patienten ska gå ut och in genom dörren så många gånger som möjligt.
Sedan 1994 får privatläkare ersättning av försäkringskassan per besök de tar emot. I Göteborgstrakten finns 212 sådana privata specialister. Men att en hel vårdcentral eller akutmottagning skulle betala individuella löner efter resultat tycks nytt.
- Individuell ersättning är en tveksam metod. Det kan leda till ett skärskådning av enskilda patienter, att den där vill jag inte ha, säger Björn Olsson.
Psykiatern och debattören Björn Rönnblad i Göteborg oroas också av utvecklingen.
- Efter behov kan man behöva ta emot en patient i kris som kan ta mycket längre tid. Skulle jag vara styrd av antal patienter skulle jag inte kunna förlänga en besökstid radikalt utan att förlora pengar.
I Capio Axessakutens avtal med regionen står att alla patienter med sjukdomar och trauman av primärvårdskaraktär, inklusive psykiatriska tillstånd såsom ångest, psykoser och depressioner, ska behandlas.
- Sådana saker tar lång tid att ta hand om och är komplicerat. Då är det stor risk att det blir galet om det ska styras av antal patienter, säger Björn Rönnblad.
Individuella ackordsystem ses även med skepsis av Göran Sjönell, som själv startade privat vårdcentral
redan 1994 och som på regeringens uppdrag jobbat med att utveckla närsjukvården i Sverige.
- Men det är väldigt stor skillnad på individuella och gruppbaserade prestationsersättningar. Utredare i Sverige och Norge har inte hittat några belägg för att kollektiva prestationsersättningar drev åt enklare besök och diskriminerade tyngre patienter. Det har man däremot funnit i USA.
- Men individuella prestationsersättningar leder till sämre sammanhållning i gruppen, säger Sjönell.
På den egna kliniken använder sig inte Göran Sjönell av några prestationsersättningar alls.
- Vi är liten grupp läkare ansvariga tillsammans. Vill man ha långsiktighet är arbetsmiljön och solidariteten jätteviktig. Så vi har kommunistlöner, som vi brukar säga, och försöker höja produktiviteten gemensamt.
Ser du några fördelar med individuella prestationsersättningar?
- Nej, svarar Sjönell efter en kort betänketid.
Ersättningssystemets uppfinnare Fredrik Thafvelin på Capio håller med om att sådana här avtal kan leda till sämre vård, det han kallar för 'springa fort-avtal.' Om de missbrukas.
- Erfarenhetsmässigt kan man säga när incentivedelen blir för stor fungerar det mot sin avsikt. Men upp till en viss nivå blir det faktiskt så att man tar bättre hand om patienterna, säger Fredrik Thafvelin.
Ett av huvudproblemen är hur man ska mäta en läkares effektivitet. Det anser Göran Sjönell, som varit ordförande för en världsorganisation för husläkare, vara riskabelt.
- Vi gjorde massor av utredningar om det där. Men det finns inga trovärdiga variabler att använda sig av - alla kan manipuleras hur lätt som helst, säger Göran Sjönell.
Regionens ansvariga tjänsteman för Axessaktuen, Gisella Koutsiou, är mycket nöjd med Capio och förvånas av uppgifterna om ackordlöner.
- Jag skulle vilja fundera på det här nu och fråga dem om det när vi ska träffas i veckan.
- Man kan inte jobba på ackord när det gäller vård. Det tar tid att möta multikomplexa tillstånd, barn och äldre. Det är klart att jag nu funderar på om detta påverkar hälsoaspekten. Men jag tror inte det för deras patienter är så oerhört nöjda i deras mätningar, säger Koutsiou.
Hon ser inte hittills någon anledning till oro för att Axessakuten skulle försöka slippa undan komplicerade patienter.
- De har visat sig ta ingrepp av lite mer avancerad karaktär än det var tänkt från början. Ur ett befolkningsperspektiv är det oerhört bra eftersom vi avlastar Sahlgrenska och ger patienter ett kvalificerat bemötande med förhållandevis kort väntetid, säger Gisella Koutsiou.
Varken regionpolitiker från majoriteten av s, c och fp eller oppositionen har några direkta synpunkter på Axessakutens lönesystem.
- Det blir väldigt konstigt om vi ska säga till utförarna hur de ska göra. Då överträder vi spelreglerna, säger Magnus Berntsson (kd), nytillträdd ledamot i regionens hälso- och sjukvårdsnämnd för centrala Göteborg.
Fotnot: GFT har förgäves sökt personalen
på Capio Axessakuten för kommentarer.