Den politiska utmaningen ligger ju i hur det här allmänna lyckotillståndet skapas, eller hur förutsättningarna för det skapas. Där har politiker av olika färger skilda perspektiv - ska vi ha ett blomstrande näringsliv, stark arbetsrätt, full sysselsättning, jämställdhet mellan kvinnor och män eller något helt annat? En sak som de flesta ändå är överens om är att lycka inte infinner sig om människors grundläggande behov inte är mättade. Hungriga, frusna och sjuka människor är oftast inte särskilt lyckliga. Därför har politiker från alla möjliga håll enats om att ekonomisk tillväxt är viktigt för att det ska finnas mediciner, värme och annat nödvändigt. Och så är det i stora delar av världen, brist på vatten, mat och mediciner gör att människor är olyckliga och det behövs en ekonomisk utveckling.

Men om vi tittar på Sverige så låter det märkligt att det skulle behövs någon ekonomisk tillväxt för att tillgodose grundläggande behov. Här finns resurser så att alla kan äta sig mätta, få tak över huvudet och hålla sig hyfsat friska. De flesta av oss åker till och med flygplan varje år och till och med fattiga studenter har råd med en och annan öl. Men ändå är otroligt många människor deprimerade och olyckliga även här och i resten av västvärlden. Enligt en amerikansk studie har USAs befolkning inte blivit lyckligare sedan 70-talet, trots att tillväxten legat hög sedan dess. Så nånting är fel med tillväxtmåttet - hur ska vi göra istället? Tja, varför inte forska om vad som gör människor lyckligare? Lyckoforskning är faktiskt inget påhittat begrepp, den lever och frodas även om den i Sverige fortfarande är på ganska marginell nivå. I Storbritannien har man börjat få upp ögonen, ända upp på regeringsnivå. Där har man en blomstrande ekonomi och britterna har mer pengar än någonsin att konsumera för. Men de blir inte lyckligare för det. Därför inrättades en högkommission under premiärministern som skulle kika varför kurvorvna för lycka och tillväxt inte gick hand i hand. Rapporten som kom nyligen ifrågasätter tillväxtbegreppet som helig ko. Komissionen har föreslagit att istället för att ha den låga arbetslösheten och höga ekonomiska tillväxten som övergripande mål så ska Storbrittanien ta in tre nya, jämlika mål som alltså inte får krocka med det första. Det är ett effektivt miljöskydd, ett försiktigt användande av naturresurser och social utveckling. Det här förpliktigar politiker att ta fram tillväxtpolitik som inte tär på miljön och inte spär på sociala orättvisor.

Kommissionen skriver själv att de inte vet om det är möjligt. Men om det inte skulle vara det, så är kanske tillväxtbegreppet inte något vi krampaktigt ska fortsätta sträva efter? Då har vi något riktigt roligt att syssla med. Att skapa ett ekonomiskt system med målet att människor ska bli lyckliga snarare än lyckade.