Sayyid Qutb var en egyptisk författare och islamist. 1964 kom hans bok Maalim Fi al-Tariq ut. Titeln betyder ungefär 'vägmärken'. I boken kritiserar han det egyptiska samhället och hela världen. Hans kritik är våldsam. Många människor köpte hans bok. Många av dem var muslimer som inte gillade utvecklingen i samhället.

Egyptens president, Nasser, kände sig hotad av Sayyid Qutbs tankar. Två år efter det att boken kom ut, avrättades författaren.

Sayyid Qutb skrev om jihad. Han skrev att det är en revolutionär kamp i hela världen. Han kallade jihad ett heligt krig. Hans bok har påverkat de militanta islamister som finns nu. De säger att Koranen stöder terrorism.

I västvärlden har man diskuterat jihad sedan 1979, när det var revolution i Iran. Man har diskuterat vad jihad är. Vissa menar att islamisterna har fel och att

jihad handlar om moral. Andra menar att jihad i första hand är krig. De säger att islam, kristendom och judendom alla har en våldsam historia.

Bernard Lewis är en brittisk religionshistoriker. Han är

expert på islam. Han skriver om begreppet jihad i sin bok The Crisis of Islam - Holy War and Unholy Terror (2003). Han

skriver mycket om vad det egentligen är. Lewis skriver att det finns stöd för den militanta tolkningen. Han menar att jihad i Koranen kan vara ett krig.

Men kan man veta precis vad jihad betyder? Är det viktigt? Kan inte alla religiösa ord betyda olika saker? Borde vi inte fråga: Varför är människor intresserade av Sayyid Qutbs radikala tolkning? Varför de vill se jihad som ett heligt krig?

Bernard svarar själv i ett av de sista kapitlen. Han skriver om den sociala och ekonomiska

situationen i dagens Mellanöstern. Han skriver att människor är fattiga och förtryckta i nästan alla muslimska länder. De är fattiga och de har många barn. Barnen växer upp. Pojkarna blir män utan utbildning eller arbete. De blir arga och maktlösa.

Det finns mycket forskning om militanta rörelser. Forskningen visar att de brukar växa fram just bland maktlösa unga män utan utbildning eller arbete.

I den västerländska debatten har man jämfört jihad med korståg. Korståg var ett slags våldsam mission. Unga adelsmän, utrustade för krig, skickades utomlands och tvingade folk att låta döpa sig och bli kristna. De dödade dem som vägrade.

Korståg och jihad är inte samma sak. Men det finns likheter. I England och Frankrike fanns det många unga adelsmän på 1100-talet. De var rika och välutbildade, men de behövdes inte i samhället. Och de hade

ingen makt. När de åkte ut på korståg fick de makt, och de fick en uppgift.

Maktlösheten är likheten mellan krigarna i korstågen och

nutida terrorister. Om man ser det så, kan man förstå intresset för Sayyid Qutbs syn på jihad. En militant tolkning av jihad ger den maktlöse makt, våldets makt.

Och om man ser det så, kan man också se en väg bort från våldet. Det handlar om att stödja demokratisering. Det handlar om att stödja ekonomisk, kulturell och social utveckling i den muslimska världen.

Först när alla har en uppgift, när alla får vara med och bestämma i samhället, kommer det heliga kriget att bli ointressant.