Det säger Adam Boumadi. Han arbetar som krono-inspektör hos Kronofogdemyndig-heten. Myndigheten arbetar för att människor ska betala sina skulder.

Adam Boumadi har arbetat hos Kronofogdemyndigheten i fem år.

Ljiljana Laks-Pregel och Solomon Ayele arbetar också på

Kronofogdemyndigheten. De försöker få reda på hur människor som invandrar till Sverige ska få bättre kunskap om vad Kronofogdemyndigheten är.

- Det är många som är livrädda för Kronofogdemyndigheten, säger Ljiljana. De tror att det är en sorts polis.

Ljiljana och Solomon tror att många hamnar i Kronofogdens register för att de inte vet hur det fungerar i det svenska samhället.

Ett annat problem är att myndigheter använder ett svårt språk.

Varför hamnar man i kronofogdens register?

För att man inte har betalat de räkningar som man ska betala. När man finns i Kronofogdens register blir livet mycket svårare. Om man får en lägenhet kontrollerar hyresvärden om man finns hos Kronofogden. Den som finns i registret får inte lägenheten. Man kan inte koppla in en telefon, för Telia kontrollerar också Kronofogdens register. Man kan inte köpa något på kredit. Ibland kan det hända att man inte kan få ett jobb.

- Arbetsgivaren kan kontrollera hos Kronofogden. Om man till exempel söker ett arbete där man har hand om pengar, som i en affär, kanske arbetsgivaren kan tro att den som har skulder kommer att ta pengar, säger Adam. Arbetsgivaren kan tycka att en person som inte kan ta ansvar för sin ekonomi, inte passar på arbetet.

Adams råd är att prioritera räkningarna.

- Man kanske vill resa till sitt hemland på sommaren, och använder pengarna till det. Men när man kommer hem och inte har betalat hyran, ja då kanske man inte längre har en lägenhet kvar. Då har man bara skulder.

Ljiljana och Solomon tycker att det är viktigt att säga att Kronofogden inte är till för att plåga människor. De kan hjälpa till. Man kan få råd om hur man ska göra för att komma ur 'skuldfällan'.

- En del människor blir rädda när det får ett brev från Kronofogden. De förstår inte vad det står, de kanske bara lägger undan brevet. Men det blir bara värre. Det bästa är att ta kontakt med Kronofogdemyndigheten. Om man tycker att det är svårt att prata i telefon kan man alltid besöka Kronofogden. Om man inte kan prata svenska tillräckligt bra, kan man be om tolkhjälp, säger Solomon.

Adam träffar många människor som har skulder.

- Ibland sprider sig rykten bland invandrare att man inte behöver betala sina skulder. De tror att om man har socialbidrag så kan ingen ta några pengar. Men det är inte så. Ljlijana och Solomon har gjort många intervjuer med personer med utländsk bakgrund. De har frågat vad de vet om Kronofogden. Många har svarat att de inte vet någonting.

- Informationen måste bli bättre. Kronofogdemyndigheten måste bli bättre på att möta människor som inte vet någonting om dem. Men det är inte bara Kronofogdens fel. Även många invandrare har fördomar.

Adam har många gånger mött människor som inte förstår varför en liten skuld kan bli så stor. Då kan de bli arga och kanske strunta i att betala, för att de tycker att det är fel.

- Om du låter bli att betala en räkning som är på 200 kronor kan det till sist bli en skuld på 2 500 kronor. Det är olika avgifter som man lägger på.

Om man har en skuld som man inte kan betala ska man ta kontakt med den person eller det företag som ska ha pengarna, säger Adam.

- Man kan göra upp en avbetalningsplan. Man kommer överens om hur mycket man kan betala varje månad.

Om man har stora skulder kan man också få hjälp. Det kallas för skuldsanering. Då får man leva på existensminimum i fem år och betala allt man kan. Men efter de fem åren skrivs skulden av. Då är man skuldfri.