• Nästan alla bananer som exporteras till Europa och Nordamerika är av arten Cavendish.
  • Över två miljoner personer i Ecuador livnär sig av bananindustrin. Globalt är 400 miljoner människor beroende av den gula frukten.
  • "Att vara småbrukare är som ett kontorsjobb, du måste lägga minst åtta timmar varje dag på att ta hand om odlingarna", säger Resurrección Mirafuentes.
  • "Vi vet att även med alla åtgärder som vi vidtar kommer vi på sikt inte kunna hindra sjukdomen från att ta sig in i Ecuador", säger Carlos Muentes.
Fria Tidningen

Skadesvamp hotar att slå ut bananindustrin

En skadesvamp hotar att slå ut den globala bananindustrin inom bara några år. Branschen kämpar febrilt för att hitta en lösning på problemet som kan vara förödande för stora aktörer i Ecuador så väl som för småbrukare i Filippinerna.

Småbrukaren Resurrección Mirafuentes lilla stuga på Mindanao-ön i södra Filippinerna omges av kokospalmer, kakaoträd, kastanjer och framför allt: bananträd. Att odla bananer är ett hårt jobb, berättar hon.

– Jag börjar klockan sex på morgonen, varje dag, måndag till lördag. Att vara småbrukare är som ett kontorsjobb, du måste lägga minst åtta timmar varje dag på att ta hand om odlingarna, säger Resurrección.

Varje söndag packar hon ihop veckans skörd och säljer den på den lokala marknaden. På en färgglad filt lägger hon upp frukterna: en klase bananer bredvid den andra. De är hennes viktigaste inkomstkälla.

På andra sidan jordklotet kretsar även Carlos Muentes liv kring den gula frukten. Men Carlos är inte småbrukare, han jobbar för Ecuadors jordbruksdepartement. Hans arbetsplats är Guayaquil-hamnen i södra Ecuador varifrån 70 procent av alla bananer från Ecuador skeppas till främst USA och Europa. Ecuador är världens i särklass största bananexportör och står för nästan en fjärdedel av den globala marknaden.

– Bananindustrin är en jätteviktig del av vår ekonomi och står för väldigt många arbetstillfällen, berättar Carlos.

1 700 mil av Stilla havet ligger mellan Carlos hamn och Resurrección lilla stuga. Men båda fruktar samma sak: den mikroskopiska skadesvampen TR4.

Bananerna som ligger uppradade på affärshyllor i Europa och Nordamerika är närmast identiska och tillhör alla Cavendish-arten. Den hotas nu av svampen Fusarium oxysporum f. sp. Cubense, mer känd som Tropical Race 4 (TR4). Svampen sprids i jorden, vattnet och i infekterade växter. När den angriper ett bananträd blockeras växtens kärl vilket gör att vatten och näringsämnen inte kan transporteras och dödar växten.

För bananindustrin har den lilla svampen blivit ett stort hot: TR4 stannar kvar i jorden i flera decennier och varken biologiska eller kemiska bekämpningsmedel kan stoppa den.

Till skillnad från de flesta andra frukter har bananer inga frön utan sprids istället genom rotskott från moderplantans stam. Med andra ord: bananer klonas. Till följd av detta utvecklas bananer väldigt sakta och har ett dåligt immunförsvar. När de odlas i stora monokulturella plantager blir de ännu mer mottagliga för angrepp.

Redan under förra seklet stod bananindustrin inför ett liknande hot. Under slutet av 1800-talet hade bananen blivit en global succé och exporterades från Latinamerika världen över. Då hette den dominanta varianten Gros Michel. Men arten drabbades svårt av en föregångare till TR4 under mitten av 1900-talet.

På den här tiden hade bananodlare en stor fördel jämfört med i dag: de kunde byta ut den klena Gros Michel-varianten mot den mer resistenta Cavendish-bananen. Men i takt med att svampen utvecklats har bananindustrin ställts inför ett alltmer akut problem – trots att TR4 upptäcktes i Taiwan redan på 1960-talet har industrin ännu inte lyckats ta fram en given ersättare för Cavendish. I dag har TR4 spridits från Asien till Oceanien, Mellanöstern och Afrika. Det är bara en fråga om tid innan den når Amerikas.

Forskare och industrin har länge försökt bota sjukdomen och odla fram en ny art, men ännu har de stora ansträngningarna inte burit frukt. För några veckor sedan lanserade FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO en ny satsning på nästan 100 miljoner US-dollar med hopp om att bekämpa svampen.

Hamnen i Guayaquil kan vara en mardröm för Carlos Muentes. Bland 20 meter höga kranar, containrar på 70 kvadratmeter och fartyg som kan lasta 60 000 ton, ska han se till att en mikroskopisk svamp inte tar sig in i landet.

– Vi vet att även med alla åtgärder som vi vidtar kommer vi på sikt inte kunna hindra sjukdomen från att ta sig in i Ecuador, säger Carlos och suckar.

Bananer är Ecuadors näst viktigaste exportvara efter olja. Det skulle innebära ekonomisk katastrof för Ecuador om svampen fick fäste i landet. Likaså för andra länder i regionen som Colombia och Guatemala där bananer är en viktig exportvara.

317 miljoner lådor med bananer till ett värde av över 8 miljarder kronor exporterades från Ecuador år 2015. Fler än 200 000 personer i landet arbetar enligt biståndsorganisationen Oxfam i bananindustrin. Utöver det tillkommer alla de som tillverkar bananlådor och förpackningar, bekämpnings- och gödningsmedel, samt alla småhandlare och försäljare som livnär sig genom att sälja frukten – över två miljoner bara i Ecuador.

Enligt FAO är 400 miljoner människor i världen beroende av bananer som en stapelvara eller inkomstkälla.

Tillbaka i Filippinerna är även småbrukare som Resurrección Mirafuentes beroende av bananerna. Hon säljer sin veckoskörd på omkring 250 kilo på den lokala marknaden varje söndag. Det ger en månadsinkomst på motsvarande 2 600 kronor som hon drygar ut med en pension på 300 kronor som hon får sedan hennes man gick bort. Om hennes bananplantor insjuknar skulle det vara förödande.

– Jag är väldigt stolt över att ha kunnat försörja mina barn genom mina odlingar. Det är den enda riktiga inkomsten som jag har.

Till skillnad från de stora exportorienterade plantagerna som endast odlar Cavendish-bananen måste småbrukare som Resurrección Mirafuentes diversifiera sin odlingsmark. Än så länge är hennes mark skonad från TR4, men hon tampas med andra skadliga svampar som Svarta Sigatoka som angriper bananlöven.

Rädslan för en global ”bananapokalyps” finns inte enbart bland de stora exportörerna. Även småbrukare som Resurrección Mirafuentes skulle drabbas hårt och få svårare att investera i nya alternativ.

– Bananerna ger mig en inkomst varje vecka. Om jag endast skulle sälja kokosnötter till exempel skulle jag få en inkomst varannan månad eftersom de mognar mindre sällan.

Industrin storsatsar på att hitta en lösning, men fokus ligger främst på att hitta en ersättare för Cavendish-arten. Att odla fram en ny art är dock bara ett alternativ för de stora aktörerna i branschen. Utmaningarna för småbrukarna som odlar olika varianter med olika förutsättningar från land till land är så många att det är närmast omöjligt att lösa dem alla.

Resurrección Mirafuentes och Carlos Muentes må frukta samma sjukdom, men de kämpar med helt olika vapen. En av dem har hela den globala industrin i ryggen, den andra kan endast luta sig mot sig själv.

* Artikeln har gjorts möjlig med hjälp av fonden Innovation in Development Reporting från European Journalism Center.

Fakta: 

Cavendish

Över 100 miljoner ton bananer produceras årligen i 120 länder.

I Europa och Amerika dominerar Cavendish-bananen som är den största exportvaran i många bananproducerande länder.

Alla Cavendish-bananer har sitt ursprung i en och samma planta och sprider sig genom kloning. Det innebär att alla har samma genotyp, vilket gör dem extremt sårbara mot angripande svampar.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

Lycka på schemat i Indien

I måndags lanserades en ny utbildningsreform i Indien. Läroplanen som presenterades av Dalai Lama har som syfte att utbilda eleverna i lycka och glädje.

© 2024 Fria.Nu