I januari i år varnade OECD:s chefsekonom Catherine Mann för Sveriges stegrande bostadspriser. Nu kan taket vara nått. Sedan några månader står många bostadsrätter osålda, och flera av lägenheterna som är ute till försäljning har till och med fått sänkta priser.

– Priserna har gått upp under en lång tid och de som bygger nytt vill naturligtvis pressa upp prisnivån så mycket som de tror är möjligt. Kommer det som nu många lägenheter på en gång där alla vill ta ut höga priser finns inte tillräckligt många som är beredda att slå till, säger Hans Lind, professor emeritus i bygg- och fastighetsekonomi vid KTH.

Konsekvensen av att bostadsrätter inte blir sålda kan bli att byggprojekt skjuts upp eller inte ens blir av, enligt Hans Lind:

– Vad man typiskt gör är att man stoppar projekt. Vi kan vänta oss att man inom ett halvår bromsar upp byggtakten.

En annan följd av utvecklingen kan bli att byggbolagen väljer att satsa på hyresrätter istället.

– I det här läget ser vi att vissa tänker att det är bättre att vi gör om bostadsrätterna till hyreslägenheter och väntar på att marknaden stabiliseras, säger Hans Lind.

Vad händer med planerade prestigeprojekt som Tellus Towers vid Telefonplan om utvecklingen fortsätter så här?

– Eftersom man inte kan dela upp höghus i etapper vid byggandet blir riskerna ännu större, på en osäker bostadsmarknad. Vi kan dra en parallell till Turning Torso i Malmö, som blev färdigt just under it-kraschen. Lägenheterna var tänkta att bli bostadsrätter men man gjorde i stället hyreslägenheter av allt. För hyreshus har vi ju långa köer, så kan man gå ner lite i prisnivå är det inget problem att fylla ett ganska stort hus.

Ett färskare exempel på en ”omvänd” omvandling än Turning Torso, som stod klar 2005, är projektet Orangeriet i Solberga. Där har Wallenstam nyligen omvandlat 90 bostadsrätter till hyresrätter.

Men hur troligt är det då att det verkligen blir en krasch på bostadsmarknaden? Historiskt har krascher kommit efter en tids prisstegring, säger Hans Lind:

– Om det händer nu eller om fem eller tio år kan ingen människa yttra sig om, men man bör ha en beredskap för en nedgång.

Har priserna väl börjat plana ut eller sjunka försvinner av naturliga skäl de köp som gjorts kortsiktigt på spekulation, som tidigare utgjort mellan 10 och 20 procent av köpen.

– Så fort förväntningarna om en kontinuerlig uppgång försvinner, och de har de gjort under sista halvåret. Då försvinner också förutsättningarna för spekulationsköp, säger Hans Lind.

Kan det inte i stället för en krasch bli fråga om en långsam nedgång?

– Alla drömmer om en pyspunka, men det finns få historiska exempel på det. Vi ser kraftiga nedgångar under kort tid, till exempel som i Sverige under 90-talet.

En krasch som Sverige klarade att ta sig ur, påminner Hans Lind.

– Man bör ha beredskap för en nedgång, men vi har haft det tidigare och vi har ett fungerande samhällssystem. Till exempel kan vi hålla byggsektorn under armarna med statliga utgiftsökningar.

De som kan drabbas hårt är till exempel hushåll som efter en skilsmässa måste sälja bostaden och får med sig skulder ur affären. Men Lind tonar ner riskerna med en kraftig prisnedgång.

– Ett prisfall på 30 procent motsvarar ju bara de sista fyra årens uppgång. Mitt hus till exempel, borde i en långsiktig jämvikt kosta 2,5 miljoner. Nu kostar det fem. Det gäller att ha lite perspektiv.