Deltagarna på Omställningspiloterna ska både få praktiska verktyg för hållbar mat och energi och tips om hur ett lokalt omställningsinitiativ kan fås att fungera, säger kursens ena huvudlärare Jonathan Korsár.

– Hur får vi in folk som inte identifierar sig som omställningsaktivister? Hur får man igång lokala processer där många deltar? Det handlar lika mycket om hållbar energi, mat, livsstil med mera som om sociala processer för att genomföra detta. Vi vill ta vara på det som vi tycker att skolan är bra på, som att sätta in saker i ett socialt sammanhang och jobba praktiskt med lokal utveckling.

Parallellt med heltidskursen arrangerar Färnebo tre deltidskurser med omställningsfokus under året. Deltagarna där kommer att skapa ett minijordbruk på skolan, starta ett solelskooperativ respektive fördjupa sig i hållbar lokal ekonomi.

– Det är områden där det är ganska lätt att göra påtagliga förändringar av hur samhället fungerar genom egna initiativ utan att be om lov. Flera frågor måste drivas politiskt, även detta – men man kan göra mycket direkt med energi och mat. Jag tror att det är väldigt myndiggörande att sätta igång med sådana saker.

Heltidseleverna kommer att delta i distanselevernas arbete och möta dem under deras fysiska träffar.

– Det är nytt att jobba integrerat mellan distans- och heltidskurserna. Bara de kontakterna och nätverken tror jag är värdefulla för omställningsrörelsen i Sverige, säger Jonathan Korsár.

Utöver detta kommer heltidseleverna även att ägna sig åt praktiska hållbarhetsfrågor som boende och transporter. Men också hur omställning kan drivas igenom politiskt, både lokalt, nationellt och internationellt. Tanken är att deltagarna ska se sitt engagemang som en del av en större rörelse.

– Det är jättebra att ta initiativ och agera inom den sfär där man redan i dag har egenmakt. Men att samtidigt delta i en rörelse är jätteviktigt tycker vi, att relatera till det som händer på andra platser i Sverige och världen. Det hänger ihop.

Därför gläds Jonathan Korsár åt att flera av de anmälda deltagarna verkar ha internationella perspektiv på hållbarhetsfrågor.

– Omställningsdiskussionen här kan fastna i nerväxt, men i många delar av världen handlar omställning om att ta rejäla steg framåt. Att bygga upp infrastruktur kring lokal mat, energi och hållbar kollektivtrafik exempelvis. Omställning är en tjusig vision som kräver globalt samarbete.

Att kombinera praktiskt arbete med mer teoretiska politiska och sociala frågor är en utmaning, menar Jonathan Korsár.

– Gör man en kurs om bara politik kan det lätt bli att man bara snackar och det har vi ju inte tänkt att göra. Vi vill göra en kurs där alla deltagare får arbeta praktiskt med att ställa om som en del av kursen och samtidigt funderar på vad det betyder.

Bland Färnebo folkhögskolas huvudmän finns organisationer som Jordens vänner, Fältbiologerna, Internationella arbetslag (IAL), Kvinnor för fred, Folkkampanjen mot kärnkraft/kärnvapen, Afrikagrupperna och Latinamerikagrupperna. Ända sedan skolan startade på 1970-talet har många kurser knutit an till det som i dag kallas omställningsrörelsen.

– Omställning som idé har ju funnits inom alternativrörelsen länge. Lokal omställning är en väldigt viktig del av hela miljörörelsens program; att stärka lokal produktion, odling och ekonomi, ställa om från bilsamhället och satsa på alternativa energikällor. Att jobba med det perspektivet är naturligt för skolan. Vi är nog flera på skolan som också är aktiva i Omställning Sverige-nätverket på olika sätt.

Vad hoppas du att deltagarna får ut av kursen?

– Att de får koll på alla möjligheter som finns med lokal omställning och känner att de kan gå in och ta praktiska initiativ till nya verksamheter som ekologiska gårdar, solenergianläggningar et cetera. Det handlar om att multiplicera de goda initiativ som finns runt om i världen och på så sätt underifrån skapa förutsättningar för en stor omställning.

Under hösten har Färnebo folkhögskola hållit en föregångare till Omställningspiloterna i form av distanskursen Omställningsakademin med tre spår – Deltagande demokrati, Lokal, hållbar odling samt Solenergi tillsammans.

En av deltagarna var Heidi Nordling som bor i Norrköping.

– Jag fastnade för att det var ett helhetsgrepp – det var spännande med kombinationen av demokrati och miljöfokus. Annars brukar miljögrejer ofta hamna i ett eget fack. Jag har längtat efter att prata om flera frågor på samma gång.

Hon valde spåret Deltagande demokrati och fördjupade sig i demokratirörelserna och föreningslivet där hon själv bor. Hon tycker att kursen har varit både spännande, rolig och lite jobbig, eftersom det varit så intensivt med många nya perspektiv samtidigt.

– Men det har varit väldigt bra för mig på ett personligt plan att undersöka vad folk gör där jag är. Att gå till ställen, träffa människor och hitta var jag vill engagera mig. Hela omställningsrörelsen handlar ju om att gräva där du står och det har varit spännande att se var de andra deltagarna står och vad de gräver i.

Deltagandet i kursen har lett till att Heidi Nordling börjat engagera sig i Asylgruppen i Norrköping. Men helst skulle hon vilja hitta sätt att kombinera exempelvis integration med miljöfrågor, som i initiativet Grön integration där odling blir en den av integrationsprocessen.

– Det blir lätt uppdelat och det är ganska hög medelålder i miljörörelsen här. Jag ska nysta vidare. Kontakter och människor är så himla viktigt för att kunna göra saker, så det är steg ett.

Drömmen är att vara del av något som liknar Staden vi vill ha, ett gräsrotsinitiativ i Göteborg.

– Det vore verkligen kul om det kunde bli något sådant i Norrköping så småningom, som får folk och föreningar att mötas och prata om vad vi vill ha – utanför partipolitiken.

I vår ska Heidi Nordling läsa ännu en distanskurs vid Färnebo folkhögskola, Prova på minijordbruk.

– Det är mer av en privat grej. Jag kommer antagligen att flytta till landet med min dotter under året och då hoppas jag kunna odla. Helst vill jag hitta sätt att göra det till en kollektiv grej och samarbeta med andra.