Rutavdraget är särskilt populärt i Stockholmsregionen. 40 procent av avdraget nyttjas i länet. Och enligt nya rapporten ”Hushållstjänster för äldre” är det särskilt äldre med höga inkomster som använder det.

– Det riskerar att bidra till negativa fördelningspolitiska effekter för fattigare äldre, säger Helene Brodin som arbetar på institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.

Tillsammans med Lars Fredrik Andersson vid Umeå universitet har hon tittat på hur Rut används av äldre och hur det samspelar med biståndsbedömd hemtjänst. Helene Brodin har också gjort intervjuer med ett fyrtiotal hemtjänstföretag för att ta reda på mer om arbetsförhållandena.

Var det några nya kunskaper?

– Att det främst är höginkomsttagare som utnyttjar Rut har man kunnat se tidigare, särskilt inom äldreomsorgen. Men det nya är att det är så koncentrerat till större storstäder och förhållandevis välbärgade. Det är inte personer i Rinkeby/Kista utan Djursholm och Täby, mer välbeställda områden, som använder rutavdrag.

Regeringen Reinfeldt införde Rut 2007 och det har bland annat gjort svarta jobb vita och lett till en enorm ökning av antalet hemtjänstföretag. Problemet är att det avviker från hur vår välfärdsmodell brukar fungera, menar Helene Brodin.

– Det är ett slags omvänd fördelningsprincip som finansierar höginkomsttagares förmåner. Det brukar vara tvärtom. Frågan är om det är rätt sätt att använda våra skattepengar på.

I Stockholms stad har nuvarande majoritet precis aviserat att alla avtal med privata hemtjänstföretag ska sägas upp. Företagen kan få nya avtal, men poängen är att tvinga utförarna att bli bättre när det gäller arbetsförhållanden. Staden vill bland annat ha ”kollektivavtalsliknande villkor”.

– Vi måste höja statusen på hemtjänsten, för de äldres skull, säger äldreborgarrådet Clara Lindblom (V) till DN.

– Det är absolut ett steg framåt att kommunen använder sitt inflytande för att skärpa kraven, kommenterar Helene Brodin.

Till rapporten har Helene Brodin intervjuat 45 företag om arbetsförhållanden. Intervjuerna bekräftade den tidigare bilden av ett stressigt och tungt arbete med förhållandevis låga löner. Hon tycker dock inte att man ska fastna i debatten om privat kontra kommunal hemtjänst.

– Debatten om äldreomsorgen är snedvriden, man stirrar sig blind på regin och borde titta mer på villkoren överlag. Kommunernas tidsschabloner gäller ju alla aktörer. Personalen har 30 minuter på sig att hjälpa någon att duscha, även om det är en person som inte kan flytta på sig och har långt gången alzheimer. Vi pratar sällan om det: hur mycket tid får de äldre, vad har personalen för gångtid, hur ser ersättningssystemen ut till företagen? Oavsett regi är det svårt att skapa rimliga arbetsförhållanden med en så uppsplittrad verksamhet.

Helene Brodin tror att fler förändringar är på gång i Stockholms stad.

– Jag har hört att man har planer på att ge en bättre deal, en pott med tid där utföraren och den äldre får komma överens om hur den ska användas. Det är mycket bättre. Systemet behöver vara både mer individuellt och generösare.

– Vi behöver fråga oss vad som är skälig levnadsnivå. Att få duscha en gång i veckan som det är på många håll i Sverige är inte skäligt.

Särskilt när det gäller äldreomsorg varnar Helene Brodin för att Rut kan förstärka klasskillnaderna. Genom att ta avdraget för givet påverkar det hur vi ser på omsorgen i framtiden.

– Det är ett stort problem om kommunpolitiker tycker att äldre i framtiden ska finansiera serviceinsatser själv genom att köpa tjänster. I Stockholms stad är det till exempel ganska snålt tilltaget med den biståndsbedömda hemtjänsten, som hur ofta man får städning. Om vi i framtiden inte har råd med äldreomsorg där alla får en generöst tilltagen hemtjänst utan att äldre måste finansiera den genom sin inkomst, så kommer inte alla ha råd med det själva. Antingen får man då vända sig till anhöriga eller så får man leva med ett skitigt hem.

Har du fått sådana signaler?

– Ja, från tjänstemän, men politiker brukar vara mer försiktiga.

Ett annat problem i sammanhanget är att antalet platser på äldreboendena har minskat med 25 procent på tio år, säger Helene Brodin.

– De äldre som idag får hemtjänst är väldigt sjuka. Omsorgen är tyngre och varje insats tar mer tid. Man är skruttig när man väl får hemtjänst.

Helene Brodin vill framhålla att äldreomsorg är en politiskt styrd marknad, vilket innebär att politiker kan ställa krav.

– Vill man så kan man ha schyssta krav och även följa upp de krav man ställer.