Högskolan stänger ute studieovana elever
För lärare i grundskolan och på gymnasiet är pedagogisk utbildning en självklarhet men inte för lärare som undervisar på universitet och högskolor. Det här gör det svårare för studenter från icke studievana hem att ta sig igenom en högre utbildning, menar Sveriges förenade studentkårer.
– Högre utbildning är en speciell värld som lutar sig väldigt mycket på gamla traditioner, säger Charlotta Tjärdahl, vice ordförande i Sveriges förenade studentkårer.
Hon menar att studenter förväntas finna sig i den undervisningsform som de högre lärosätena erbjuder. En form där forskning är överordnat pedagogik och där man i mångt och mycket forsätter att göra som man alltid har gjort.
– Men vi har inte en likadan värld som tidigare. Studenter är inte en homogen grupp, utan vi har i dag studenter med alla möjliga bakgrunder. Därför behövs verktyg för att skapa det ultimata lärandet.
Fram till 2011 fanns det nationella krav på att den som undervisade på universitet och högskolor skulle ha läst kurser i högskolepedagogik. Därefter blev kraven bara en rekommendation. Sveriges universitets- och högskoleförbund undersöker nu hur den rekommendationen följs. Enligt siffror som SR Ekot har fått tag i visar de preliminära resultaten att färre än hälften av alla högskoletjänster ställer krav på pedagogisk utbildning. Men så här borde det inte vara, tycker Sveriges förenade studentkårer, som kräver en förändring. De vill att studenten på ett annat sätt än i dag sätts i centrum och då är mer pedagogisk kunskap hos de som undervisar viktigt.
Organisationen kräver att all undervisande personal på de högre lärosätena ska ha minst tio veckors utbildning i pedagogik och få fortlöpande kompetensutveckling.
– Vi vill inte att högskolan ska vara utformad för eliten som lyckas knäcka koden, om den ens passar någon, för då kommer vi att stå och trampa vatten tills vi drunknar. Det är dags för förändring.
Organisationen kräver också att den som är pedagogiskt skicklig inom den högre utbildningsvärlden ska belönas på samma sätt som den som är skicklig inom sin forskning. Den vill att regeringen initierar en nationell samordning av pedagogiska meriteringssystem, på motsvarande sätt som finns för vetenskap.
Vanna Nordling är doktorand i socialt arbete vid Lunds universitet, där delar av tjänsten är undervisning. Hon tror precis som Charlotta Tjärdahl att pedagogiken är viktig för att få en mer heterogen studentgrupp.
– Det är viktigt för att fler ska känna sig välkomna. Det behöver inte alltid vara föreläsningar. Det går att arbeta mer i process med work shops, seminarium och studiebesök.
