Debatt


Martin Oskarsson • Majorna
  • Först tas de livhotande självfallet, sedan de lättdiagnosticerade som en bruten arm och till sist vi som har sjukdomar med obestämbar orsak. Det är orättvist, skriver Martin Oskarsson som menar att väntetiderna på akuten är för långa.
Göteborgs Fria

Väntetiderna på akuten är orimliga

Det behövs bara 33 miljarder för att lösa sjukvårdens problem. Har regeringen modet eller ska sjuka fortsätta lida och personalen bli stressad och irriterad? undrar Martin Oskarsson.

Jag var på östras akut igår. Kom dit klockan halv sex på kvällen och blodprov togs ganska snabbt, sedan fick jag vänta i tolv timmar på att träffa en doktor. Efter lite gråt och tandagnisslan från hans sida gick han med på att göra en skiktröntgen. Det tog två timmar till innan undersökningen gjorden och sedan tre och en halv timme innan läkare kom till mig och redovisade resultatet. Dessa väntetider är orimliga. Patienterna blir missnöjda, personalen irriterad och läkarna, som man sällan vet var de håller hus, skulle få en bättre arbetssituation om följade görs:

Se till till att det finns två skift, sex timmar vardera från åtta till åtta och sedan ett nattskift. Bemanna dessa med tre läkare, i dag finns en på natten och två på dagen. Se till att det finns en läkare när de tar blodprov och skicka sedan direkt de behövande till röntgen. I dag måste man, som alla vet, vänta tills man har träffat doktorn, sedan åka till röntgen och sedan träffa doktorn igen. Det är ineffektivt.

Ordna också så att de som har ont får adekvat smärtlindring direkt, i dag får man lida tills man har träffat doktorn och har man en sjukdom med oklar orsak kommer man alltid sist. Först tas de livhotande självfallet, sedan de lättdiagnosticerade som en bruten arm och till sist vi som har sjukdomar med obestämbar orsak. Det är orättvist, ha en kö för alla som inte är livshotande.

Med kortare arbetstid jobbar personalen mer effektivt, trivs bättre och får mer fritid, vilket leder till färre sjukskrivningar. Om även den planerade vården bedrivs i tre skift som också gäller läkare, ingen jour alltså; så kommer köer till undersökningar och behandling samt operationsköer att betas av snabbt, vilket höjer folkhälsan och minskar sjuskrivningarna. En stor del av merkostnaden betalas således av minskade kostnader för sjukpenning.

Sedan måste vården tillföras mer resurser, 2012 lades 327 miljarder på sjukvård, inklusive tandvård och subventionerade mediciner. Det motsvarar endast tio procent av BNP (procenten har bara ökat med 0,1 procent sedan 2001) och 14 procent av de offentliga utgifterna. Denna siffra behöver höjas med tio procentdet vill säga 33 miljarder. Då ökar också procenten av BNP till tolv procent.

Det finns pengar i samhället för att bekosta detta. Statliga verk som vattenfall och LKAB tjänar tiotals miljarder och bankernas vinster uppgick förra året till åttio miljarder. Av detta behövs bara 33 för att lösa sjukvårdens problem. Har regeringen modet eller ska sjuka forstätta lida och personalen bli stressade och irriterade. Om bankerna trilskas är det bara att förstatliga dem, det behövs ju bara en bank egentligen; de gör samma saker och har samma avgifter och räntor. En statlig bank med olika avdelningar för sparande, bolån och obligationer/aktier räcker.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2026 Fria.Nu