Innanför dörren är det av med ytterskor eller skoskydd på som gäller. På golvet i den nybyggda skolan ligger en ljuddämpande matta.

Ett par elever passerar förbi på väg till sina lektioner, vid ett bord sitter en förälder och pratar med en av de biträdande rektorerna, i övrigt är det inte mycket rörelse i Nyköpings högstadiums entréhall när Landets Fria är på besök.

– Inga farhågor om gäng, slagsmål eller sänkta betyg har besannats, säger rektor Henrik Eriksson.

Skolan skapades för att komma ifrån segregationen mellan eleverna i Nyköping. Här får alla undervisning av lärare med samma anställningsvillkor, i samma lokaler och med samma utrustning. Klasserna sätts samman så att eleverna blandas utifrån föräldrars utbildningsnivå, bostadsområde, socioekonomisk bakgrund, modersmål, kön och val av profil (till exempel musik, idrott, naturvetenskap).

– Alla Nyköpingsungdomar ska få en likvärdig utbildning och ha samma chans att lyckas. Det är en tydligt uttalad idé som vi ska omsätta i praktiken, säger Henrik Eriksson.

Höstterminen 2014 öppnade Nyköpings högstadium. Innan dess fanns fyra kommunala högstadieskolor i sörmländska Nyköping, som har drygt 50 000 invånare. Skolorna drog åt olika håll och blev allt mer uppdelade. Barn och unga från olika områden möttes inte och det fanns starka åsikter om hur ”de andra” var.

För att bryta en oroväckande trend med allt större klyftor väcktes idén att skapa en skola för alla. Beslutet togs av kommunpolitiker från båda sidor av blockgränsen.

– Alla kommuner måste ta tag i det här. Det krävs stort mod att förändra – vi människor stannar gärna kvar i vår bekvämlighetszon. Skolan har fått mycket kritik, men det är lugnare nu och större acceptans, säger läraren Annelie Danling Brash.

Omkring 1 400 elever finns på Nyköpings högstadium uppdelade i två byggnader, nybyggda Alpha och tidigare Borgmästarhagsskolan som numera heter Omega. I varje hus finns sex arbetslag.

Läraren Annelie Danling Brash menar att en viktig del i skolans sätt att jobba är att inte göra skillnad mellan eleverna. Alla ska få samma chans att lyckas oavsett bakgrund.

– När vi gör nytt blir det ibland strider. Många lärare har varit vana vid homogena klasser, när det finns olika nivåer och olika förkunskaper i klasserna blir det en stor utmaning för läraren.

Att låta bli att gruppera eleverna utifrån kunskapsnivå är en viktig del i det pedagogiska arbetet, menar Annelie Danling Brash som undervisar nyanlända innan de kan slussas ut i klasserna.

– I vår undervisning har vi slagit sönder det gamla och börjat helt på nytt. Vi gör inte nivågrupperingar, vi tänker på hur vi placerar eleverna och hur vi pratar om olika kulturer till exempel. Det ska inte bli att här är analfabeterna för sig, eller här är afghanerna.

Annelie Danling Brash är engagerad i det hon gör, men en del av hennes kollegor orkade inte med förändringarna när fyra skolor blev en. Personalomsättningen var högre än normalt under det första året, enligt lokaltidningen Södermanlands Nyheters rapportering.

– Lärare har slutat och alla elever är inte nöjda. Vi kan absolut bli bättre och det har funnits inkörningsproblem, säger Henrik Eriksson.

Men intresset har också varit stort för det som går under namnet Nyköpingsmodellen. Skolan har i genomsnitt ett studiebesök i veckan. Bland annat har ett tiotal kommuner, riksdagsledamöter, arkitekter, intresseorganisationer och medier varit där.

– Det är en viktig del av legitimeringen av projektet och det är bra om vi kan sprida att vi kan påverka skolsituationen och bryta segregeringen här och nu, säger Henrik Eriksson.

Enligt Henrik Eriksson saknar Nyköpingsmodellen motsvarighet i Västeuropa. Men det finns exempel som genomförts i andra delar av Sverige som till viss del påminner om Nyköpings högstadium. I Gävle öppnade Vallbackskolan med runt 500 elever i höstas efter att tre mindre högstadieskolor blivit en.

– Vi gjorde om skolornas geografiska placeringsområden så att en större blandning av elever skulle uppnås, skriver Eva Levin, grundskolechef, i ett mejl.

I biblioteket på Alpha som är placerat i entréhallen där det också finns ett kafé och olika ställen att hänga på står Ann Löwbeer som jobbar som skolbibliotekarie och med språkutveckling.

– Jag var kritisk till det här i början och visst har det varit lite gungigt innan den nya organisationen satt sig, men jag tycket att det har blivit mycket bättre än vad jag trodde.

På skolan finns också särskola och träningsskola.

– De fikar här i kaféet på fredagar och jag värdesätter det högt, att det är många olika inslag i vår skola och att det är det normala.

Stöd till elever med särskilda svårigheter behöver skolan däremot arbeta mer med, enligt Ann Löwbeer. Vilket också visade sig i en granskning som Skolinspektionen gjorde nyligen.

I ett beslut från slutet av förra året skriver Skolinspektionen att utredningar om elevers behov av särskilt stöd brister. Senast i mitten av mars ska skolan redovisa åtgärder på bland annat tydligare rutiner.

– Det har saknats en tillräcklig struktur för det, men det har blivit bättre med tiden, säger Ann Löwbeer.

Nyköpings högstadium skapades för att undvika grupperingar mellan skolungdomar, minska segregationen, öka förståelsen för varandra och ge alla elever likvärdig utbildning.

– Jag tycker att vi lyckas med det, det är klart att det syns att vissa hänger mer med varandra men jag ser aldrig något bråk mellan olika grupper, säger Ann Löwbeer.

Bostadssegregationen i Sverige har gjort att olika grupper av människor på många håll lever helt separerade liv.

– Vi kan inte ändra på var människor bor, men vi kan se till att ingen genom mer kunskap eller högre socioekonomisk status får bättre utbildning än andra, säger Henrik Eriksson.

Så ser det inte ut på många håll i landet. Det har utvecklats olika typer av skolor, bland annat på grund av bostadssegregering och genom det fria skolvalet, där eleverna har vitt skilda förutsättningar.

Att skolsegregationen ökar visar bland annat en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Skolverket har också konstaterat att det finns stora skillnader i olika skolors resultat, vilket tidigare syntes i Nyköping.

– Jag kan inte säga att alla ska göra precis så här som vi har gjort. Men jag kan konstatera att det är ett stort problem om det inte görs något. Och det är inte omöjligt att göra en förändring. Vi har genomfört det på tre terminer, säger Henrik Eriksson.