Susanne Frennert, doktorand i designvetenskap, är en av de två svenska koordinatorerna för projektet som genomförs på Lunds tekniska högskola under sommaren. Projektet koordineras från Österrike och liknande studier görs på Kreta och i Wien.

– Tanken är att äldre och handikappade ska känna sig mer självständiga. Att man klarar av saker som man annars skulle ha behövt hjälp med, säger hon.

Roboten Hobbit kan hjälpa brukaren med praktiska saker som att hämta tabletter, leta upp glasögonen eller plocka upp nycklarna från golvet. Den gör en patrulleringsrunda vid olika tidpunkter och larmar om någon skulle ligga på golvet. Hobbit har också en läsplatta med extra stora tangentfunktioner som kan kan användas som en dator.

– Det är många gamla som har svårt med modern teknik nu när allt blivit digitaliserat, säger Susanne Frennert.

En av målsättningarna med forskningsprojektet är att se om robotar som Hobbit kommer kunna ge brukarna mer kontroll över sina liv.

– Besök från till exempel hemtjänst kommer oftast vid speciella tider och har specifika uppgifter som de är ålagda att göra. Det är alltid ett maktförhållande mellan en person som är beroende av hemtjänst och hemsjukvård. Frågan är om man känner att man får mer makt och mer kontroll om man har en robot.

Förra året testade Susanne Frennert ett annat elektroniskt hjälpmedel, Giraff, som gör att äldre kan prata över videochat med vårdgivare och anhöriga på ett enkelt sätt. Systemet har nu börjat användas på flera vårdinstitutioner.

Utvecklingen av hälsorobotar går snabbt, även om de flesta robotar fortfarande är i ett utvecklingsstadium, andelen äldre i befolkningen ökar och det finns ett politiskt intresse av att effektivisera vård och äldreomsorg.

Statens medicinska råd gav i år ut en rapport för att diskutera de etiska aspekterna av att använda robotar i vården. Rådet vill inte dra någon generell slutsats utan menar att varje robot måste utvärderas för sig. Rådet anser att robottekniken har stor potential att förbättra vårdens och omsorgens kvalitet, men att det behövs mer forskning om hur robotar kan påverka människan och viktiga värden i vården.

Vilka är de största riskerna med den här tekniken?

– Många är väldigt oroliga att detta ska bli någon slags ”quick fix”, en lösning om man har brist på personal till exempel. Men att vi håller på med det här handlar inte om att de här ska ersätta hemtjänstens hemvård, säger Susanne Frennert.

I stället menar hon att roboten ska ses som ett komplement som kan ta över repetitiva uppgifter från vårdpersonalen.

– Det är en maskin, du kan ha den 24 timmar om dygnet. Roboten blir ju aldrig irriterad om den behöver påminna dig om något fem gånger i timmen.