På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har man de senaste åren märkt av en ökning av antalet förgiftningsfall där patienterna har tagit värktabletter som innehåller paracetamol. Det säger Kai Knudsen som är läkare och expert på svåra förgiftningar vid sjukhuset.

– Det räcker med 15 gram för att slå ut levern helt vilket motsvarar 30 tabletter. Det är inte mycket alls och jag tror att många inte förstår hur lite som behövs.

Det handlar om fall där personer medvetet har tagit en överdos då det är en del av ett självskadebeteende. Men Kai Knudsen upplever att många fall också handlar om okunskap.

– Det står varningstexter på förpackningarna men jag tror inte många förstår hur farliga de är. Och köper man de mutan ordination från läkare så blir det ju så att man sköter doseringen mer på egen hand.

Hans bild bekräftas av Läkemedelsverkets statistik. De senaste åren har antalet förgiftningar som har med paracetamol att göra nästan fördubblats. Den största ökningen har skett efter att apoteksmonopolet avskaffades år 2009 då vissa receptfria läkemedel började säljas i vanliga butiker. Däribland värktabletter med paracetamol som till exempel Alvedon och Panodil.

– Det vi kunde se var att det fanns ett tidssamband mellan att paracetamol började säljas i dagligvaruhandeln och att antalet förgiftningar ökade. En av våra uppgifter är att samla information om så kallade säkerhetssignaler, alltså om läkemedel ger biverkningar till exempel, och föreslå åtgärder. Det här var en tydlig signal till oss, säger Anders Carlsten, direktör på Läkemedelsverket.

Nu vill myndigheten att vanliga butiker ska förbjudas att sälja värktabletter med paracetamol. Det skulle innebära att det går tillbaka till hur det var innan apoteksmonopolet avskaffades år 2009, då receptfria värktabletter med paracetamol endast såldes på apotek. Förhoppningen med ett förbud är att komma åt det höga antalet förgiftningsfall som främst drabbar yngre kvinnor och tros vara kopplat till ett självskadebeteende.

– Du kan gå in i en vanlig matvarubutik där det här finns tillgängligt. Tillgängligheten handlar ju inte bara om försäljningsstatistik utan om hur nära du har som individ att få tag på de här läkemedlen. Det är det man vill komma åt med det här, vi vill skydda de individer som impulshandlar paracetamol.

Men Läkemedelsverket kritiseras för att sakna vetenskapligt underlag. Det går inte att veta säkert att de tabletter som användes vid förgiftningsfallen hade köpts i vanliga butiker. Det menar Amadou Jallow som i dag arbetar som apotekare i Norge. Tidigare har han arbetat både som medicinsk utredare på TLV (Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket), och chefsfarmacevt hos Apoteket AB.

– Första argumentet var att det handlade om ett folkhälsoperspektiv. Saken är den att tittar man på folkhälsan så är paracetamol det bästa läkemedlet mot mild till moderat smärta och då kan man inte ta det ifrån folk. Annars finns risken att de använder andra smärtstillande produkter som är mer skadliga, som till exempel Ipren som kan ge blödningar och magsår.

Han har också reagerat på att Läkemedelsverkets förslag endast gäller värktabletter som man sväljer. Munlösliga tabletter, tabletter som löses upp i vatten och stolpiller föreslås fortsätta säljas i vanliga butiker.

– Brustabletter innehåller extremt mycket salt och skulle folk övergå från att använda vanliga tabletter till att använda brustabletter är det en fara för folkhälsan. Vi vet att mycket salt är kopplat till hjärt- och kärlsjukdomar och redan nu äter svenska folket alldeles för mycket salt. Det är inte bra speciellt om du har högt blodtryck eller om din njurfunktion inte är normal. Det kan folk i dagligvaruhandeln inte ge råd om så det är ett dumt beslut av Läkemedelsverket. Risken är att folk köper tabletter via nätet istället och du vet inte vad du får.

Han pekar på att Norge, som avskaffade apoteksmonopolet redan år 2001, har tittat på frågan längre än Sverige och ändå gör en annan bedömning.

”Det finns inga belägg för att försäljningen av paracetamol i butik leder till mer allvarlig förgiftning eller dödsfall. Med nuvarande kunskap, är det därför ingen grund för att genomföra ytterligare restriktioner för försäljningen i Norge”, skriver Läkemedelsverkets norska motsvarighet, Statens legemiddelverk på sin hemsida.

Amadou Jallow är inte ensam om kritiken. I samband med att Läkemedelsverket för första gången presenterade förslaget om att förbjuda paracetamol i dagligvaruhandeln, i augusti förra året, skrev läkaren Daniel Carlzon och professorn Michael Olausson, vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, en debattartikel i Dagens Nyheter där de kritiserade förslaget. De pekar bland annat på att det är problematiskt att Läkemedelsverket endast stödjer sig på hur många samtal som Giftinformationscentralen har fått in om paracetamol från vården eftersom det inte behöver spegla det faktiska antalet förgiftningar utan kan vara ett tecken på att medvetenhet kring paracetamols risker har ökat inom vården.

”Ett förbud mot försäljning av receptfritt paracetamol i handeln har dåliga utsikter att påverka antalet överdoser och förgiftningar med paracetamol utifrån det underlag LV grundar sitt förslag på. Åtgärden framstår snarast som en desperat chansning utan reell grund”, skriver de.

De tycker liksom Amadou Jallow att man istället bör satsa på att informera allmänheten om riskerna med paracetamol.

– Läkemedelsverket visar inte ansvar genom att använda omoderna metoder och låsa in paracetamol-tabletterna på apoteken. Det går att upplysa svenska folket och använda sig av moderna metoder istället. Och när det gäller dem som missbrukar så tror jag inte heller att det hjälper att låsa in, de som missbrukar kommer fortsätta att göra det och hitta andra sätt för att få tag på tabletter, säger Amadou Jallow.

Men Anders Carlsten på Läkemedelsverket tillbakavisar kritiken. Han medger i och för sig att det inte går att säga säkert att det finns ett orsakssamband mellan det ökade antalet förgiftningsfall och dagligvaruhandelns försäljningssiffror av paracetamol men säger att det är tydligt nog för att agera.

– Vi kan inte veta var individer som har överdoserat det här har köpt sina tabletter och kritikerna tycker då att det här är ett för svagt underlag. Men den okunnigheten har ju alla eftersom det inte finns någon som har den informationen. Vi är ju ändå en myndighet som värnar om folkhälsan och då måste vi ta de här signalerna på allvar och föreslå motåtgärder, säger han.

Han tycker också att det är viktigt att satsa på information till allmänheten men att ett förbud också handlar om att skicka en stark signal till svenska folket.

– Det är en tillgänglighetsfråga men det är också en informationssignal om att man ska följa normaldosering och att använda läkemedlen med respekt när man behöver dem, inte i onödan. Det gäller alla läkemedel men är särskilt viktigt när det gäller paracetamol eftersom det är så pass tillgängligt och riskabelt att överdosera.

Läkemedelsverket vill att förbudet ska träda i kraft under hösten 2015.