Ett diagnostiskt test talar om för dig om du är politiskt deprimerad och i så fall på vilken nivå. Därefter får du möta en terapeut och gå i en terapi för att behandla symptomen.

– Det är en fiktiv diagnos, men det relaterar till verkliga känslor inför hur världen ser ut, säger Sara Ytterbrink, leg psykolog och en av de medverkande terapeuterna i Institutet för politisk terapi.

Symtomen kan vara känslor av uppgivenhet, tomhet och ett undvikande av att engagera sig. Känslorna grundar sig i ett missnöje till exempel över resursfördelningen i samhället, hur vi tar hand om miljö och djur eller olika strukturella maktförhållanden.

– Den sunda reaktionen när något känns fel är att vilja förändra, allt annat är ett sjukdomstillstånd.

Den politiska depressionen passiviserar ofta och gör att engagemang uteblir. Men den kan också leda till att en person gör för mycket, aldrig kan slappna av och ändå känner att den gör för lite.

– Skuld- och skamkänslor är vanliga hos politiskt deprimerade, säger Sara Ytterbrink.

I projektet medverkar tre terapeuter med olika behandlingsformer. Sara Ytterbrink är inspirerad beteendeterapeutiska metoder och fokuserar på att deltagaren ska lära sig att hantera balansgången i relation till att behovet av samhällsförändring är oändlig medan ens förmåga är begränsad

– Till exempel om du varje gång Jimmie Åkesson är på radio stänger av för att du hatar SD, men samtidigt inte gör något för att motverka rasismen är det ett undvikande beteende. Med min behandling försöker jag hjälpa till att bryta ett sådant mönster.

Idén till Institutet för politisk terapi kom en sen natt när dramaturgen Tova Gerge och regissören Lisa Färnström satt och pratade om hur de hade en massa resursstarka människor i sin närhet som hade svårt att befatta sig med realpolitiska frågor.

– Medvetenheten om vad som händer med världen är i dag stor, men känslan av att kunna påverka kollektivt är mindre, säger Tova Gerge.

Med Institutet ville de skapa en plattform för att diskutera politik utan redan färdiga bilder om vad som är rätt sätt att engagera sig på.

– Att göra det inom terapirummets ramar är ett lekfullt drag, men också ett sätt att starta förändring vilket både konst och terapi i grunden syftar till.

Inför Institutets öppning i Göteborg innan valet i höstas sökte initiativtagarna terapeuter som ville vara en del av verket. Det var viktigt att inte arbeta med skådespelare som spelade terapeuter, utan med utbildade psykologer. Dels för att skapa en större trygghet hos deltagarna, men också för att visa att psykvården skulle kunna handla mer om politik och strukturer än vad den gör i dag.

– Jag har aldrig tidigare hållit på med performancekonst men som psykolog med en bakgrund i den utomparlamentariska vänstern kände jag att det här ville jag göra, säger Sara Ytterbrink.

Institutet för politisk terapi håller öppet på Inkonst den 17–19 april. Föranmälan till terapin krävs via [email protected]. Terapin är en del av ett konstverk och inte vård.