INNEBANDY Rasmus, som har funktionshinder, spelade innebandy när han bodde i Stockholm och saknade det när familjen Nilson flyttat till Snesslinge utanför Östhammar. Pappan Göran Nilson, som är mycket sportintresserad tog på sig tränarrollen.

– Innebandyn är vår idé. De första åren höll vi till i Norrskedikas sporthall. När den brann hittade vi en tid i Frösåkershallen i Östhammar. Först ville de att vi skulle betala för att hyra hallen men jag fick påpeka att kommunen skulle göra det, förklarar Göran Nilson.

Intresset för innebandy bland gruppen yngre funktionshindrade i Östhammars kommun väcktes genom att Rasmus lockade dit kompisar och bekanta. Gruppen har fortsatt och jobbat på i det tysta. Det finns inte en rad nerskriven om innebandygruppens verksamhet på kommunens hemsida, vilket Göran Nilson flera gånger påpekat.

– Egentligen är det särskilt viktigt för funktionshindrade att se till att de motionerar och äter rätt, hävdar Göran Nilson, väl medveten om att han har ett starkt stöd av sakkunniga inom handikapprörelsen, idrottsrörelsen, vårdsektorn och andra sakkunniga inom området.

Efter ombyte, utplacering av sarg och mål är det dags för match. Spelet går i gång med tekning och den vita hålförsedda plastbollen är i rullning. Alla vet vad som gäller: hålla tätt bakåt när motståndarna anfaller med bollen och flytta upp spelarna vid en omställning. En del av deltagarna är påfallande snabba och tar sig med snabba steg fram på det gröna hallgolvet, andra är mer stillastående men har i stället andra styrkor som ett bra skott eller kanske bra på att passa eller duktiga på att ”läsa spelet”. Alla som vill spela och träna får vara med.

­– Vi kör match för att det ska bli action och tempo. De ska springa och röra sig, säger Göran Nilson.

Dagens match i Frösåkershallen blir lite annorlunda mot vanligt. ”Stammisarna” Ulf Jingåker och Angelika Laine anländer något senare efter en snabb färd från Ålandsfärjan. Några till är sena till träningen men tre mot tre på plan i starten blir med tiden sex mot mot fem utan protester. De bägge lagen spelar med vända målen utan målvakter, vilket ger ett offensivt spel med många mål under den timmen som träningen pågår. Och det är riktiga sarger som används, dessa får de låna av IBK Östhammar. Sak samma med målen.

Göran Nilson ropar positiva tillrop som ”Kom igen då!”, ”Bra spel”, ”Strålande spel”. De positiva tillropen ekar över hallen. Inget snack om att någon spelar dåligt. Så länge som alla spelare gör sitt bästa går coachningen i den riktningen.

Vid sin sida har Göran Rolf Johansson, i likhet med Göran gammal idrottare med starkt engagemang. De har lite olika ledarstilar som kompletterar varandra bra. Bägge coachar aktivt med extra betoning på tydlighet. Ärlighet är a och o är extra viktigt när man arbetar med funktionshindrade. Göran Nilsons tydlighet går inte att ta miste på.

­– Jag ropar gärna högt till spelarna hur de ska passa, springa eller skjuta. Energin och viljan är viktig och särskilt till min son ställer jag krav på att han ska jobba. Han har den fysiska kapaciteten att springa i en timme, säger Göran Nilson.

Rolf Johansson är lite mindre högröstad men verkligen fullt fokuserad på matchen under den timme som träningsmatchen varar.

Och gruppen är blandad med utövare med intellektuella funktionsnedsättningar, fysiska handikapp och flerhandikappade i behov av assistenter, som också är med och spelar.

– Passa Robin, ropar Rolf Johansson till sin son som trots sin egen funktionsnedsättning har ett målfarligt skott, som han utnyttjar till lagets fördel.

Sedan finns det spelare som är riktigt bra på innebandy och skulle kunna träna ännu mer, till exempel spelskicklige Mikael Bodin och uthållige Rasmus Nilson.

– Och de tar gärna i lite extra när de tacklar oss ledare. Mot dem som är mindre vana vid innebandy eller sitter i rullstol är de snällare mot, förklarar Rolf Johansson.

Av den anledningen spelar de oftast med samma laguppställningar, vilket skapar kontinuitet, trygghet och förutsägbarhet.

– Vi trodde först att vi borde ha matchtröjor på oss men vi har aldrig behövt det. De känner varandra och kommer ihåg vilka lagkompisar de har ändå, tillägger Göran Nilson i en kort paus.

Varken Göran eller Rolf har någon särskild utbildning för att träna funktionshindrade. Deras egna erfarenheter av idrott och att coacha sina funktionshindrade söner är vägledande för verksamheten.

– Jag har inga speciella knep mer än att jag coachar aktivt, förklarar Göran Nilson.

Majoriteten är killar men två tjejer med funktionsnedsättningar är i alla fall med under dagens match. Angelika Laine hör till de målfarligare på planen och rullstolsburna Julia Bayard uppskattar att få vara med. Till sin hjälp har hon assisterande Anette Eriksson från resursteamet Bojen. Någon spelare är borta men flertalet är med och spelar. Hur var själva matchen? Görans och Rasmus lag mötte Rolfs och Robins lag, allt eftersom anslöt sig fler spelare och det vart hyfsat jämnt. Passningsspelet var bra överlag och tränarteamet höll koll på ställningen. Rasmus och Görans lag vann knappt men alla var glada och ingen surade för det.

Enligt Göran Nilson och Rolf Johansson är innebandyn på fredagar den enda återkommande idrottsaktiviteten för vuxna funktionshindrade i Östhammars kommun, som de känner till. Också en av få möjligheter till idrott över huvud taget för målgruppen inom kommunens gränser.

– Det finns inte så mycket för de funktionshindrade. Simningen i Gimo fick ställas in på grund av ledarbrist och jag har inte hört talas om att någon annan än vi håller på med innebandy, tillägger Göran Nilson.

Rasmus Nilson ser gärna att föräldrar och anhöriga är med och spelar.

– Jag vill som avslutning i maj ha en match mellan föräldrar och oss yngre, säger han och hoppas att alla berörda antar utmaningen.

För dataspelsintresserade Rasmus är innebandyn ett bra komplement till spelandet. Det märks inte minst på Rasmus som har utmärkt kondition efter flera års innebandyspel. Gruppen tränar ända in i maj då det blir sommaruppehåll. Allt sker med ideella krafter och personal från resursenheterna Abborren och Bojen ställer också upp en hel del, berättar Göran Nilson och tillägger:

– Tycker du om människor och idrott får du mycket tillbaka, säger Göran Nilson.