Vad kan vi egentligen om kroppen och dess funktioner? Det frågar sig Teater Kurage i sin föreställning Muskler, magi & magkänsla. I 50 minuter föreläser Rebecca Alverfors och Charlotta Grimfjord Cederblad för en intresserad publik, huvudsakligen bestående av elever från årskurs 4-6, om allt från befruktning till smärta.

Att kalla det en föreläsning är ensemblens eget val och mycket riktigt är det en biologilektion som försiggår på scengolvet. De båda skådespelarna tar på sig labbrockar och går in i rollerna som mer eller mindre galna vetenskapsprofessorer. Livets uppkomst från befruktning via fosterstadiet till färdig bebis illustreras steg för steg med hjälp av ett kreativt kakbak (som sedan äts upp av premiärpubliken). Vi får lära oss hur smärta uppkommer, vilka känslor som finns och hur skönhetsideal påverkar oss. Publiken är engagerad och deltar aktivt när de båda skådespelarna bland annat ber dem stoppa det destruktiva tävlingsmomentet som uppstår skådespelarna emellan gång på gång. Visst är det en föreläsning, men det är också en sprudlande show innehållande endorfinparty med blinkande accessoarer och hårda träningspass.

Föreställningen tar tillvara på lusten till lärande och leker med vad kunskap och undervisning kan vara. Men ensemblen räds samtidigt inte att lyfta fram sådant som inte bara är hårda fakta utan belyser även problem med mobbning och hur det kan kännas att inte vara nöjd med sin kropp. De berättar om egna erfarenheter på ett öppet och känslosamt vis. När befruktning tas upp poängteras att en kärleksrelation inte bara behöver vara mellan just kille och tjej och det nämns i förbifarten exempel på personer med olika typer av funktionsnedsättningar som nått oerhörda framgångar. Det är små enkla kommentarer, men som i bästa fall kan få flera att känna sig sedda och inkluderade. Pedagogiken får en förlängning i sin vilja att problematisera och diskutera.

Kunskapen som förmedlas är viktig och stundtals ganska svår, men tack vare energi, lekfullhet och respekt för den unga publiken och dess intelligens lyckas Teater Kurage kombinera pedagogisk undervisning med underhållande scenkonst. Nivån är hög och jag förundras över hur skådespelarna lyckas fängsla en annars ganska kräsen publik. Kanske är biologin svårare för någon som passerat mellanstadieåldern för längesen och inte längre har biologiböckerna nära till hands – tanken slår mig att det som sägs borde jag verkligen ha bättre koll på. På väg ut ur salongen hör jag spontana publikreaktioner som vittnar om att Teater Kurage har lyckats med konststycket att göra kroppen och dess funktioner och finesser till något roligt, avdramatiserat och lättillgängligt.