Här skolas elever i antirasism
Ett tjugotal högstadieelever från fem olika Malmöskolor har samlats i en scoutstuga i Veberöd. De är på läger med Ungdom mot rasism för att lära sig om organisering för antirasistiskt arbete på skolorna.
– Man måste motverka rasism och det här är ett bra sätt att börja, säger eleven Elma Mrso.
Hon går i årskurs nio på Augustenborgsskolan i Malmö och vittnar om hur rasistiska kränkningar och skämt är vardagsmat.
– De säger ”din jude” till varandra som om det vore en förolämpning. På grund av det som händer i Israel och Palestina är det väldigt mycket hat mot judar just nu, även fast det är israeler som gör det och inte judar i allmänhet. De använder också bög som skällsord eller cp, när det egentligen inte är dåliga ord.
Annons
– Till slut kommer alla se det som en förolämpning att bli kallad jude eller bög och det blir svårare för dem som är det, fortsätter Emna Mrso.
På lägret kan hon, tillsammans med andra, diskutera vardagsrasismen på skolan och i samhället. Skolkamraten Nourhan Elali uppskattar dagens första föreläsning om strukturell rasism.
– Det var väldigt intressant att förstå hur rasister tänker, men också hur du själv kan vara rasistisk helt omedvetet, säger hon.
– När du åker buss till exempel. Istället för att sätta dig vid den mörkhyade, så sätter du dig vid den som är blond. Utan att tänka på det kan man göra rasistiska handlingar. Nu tänker jag att nästa gång ska jag utmana mig själv och ändra min norm, fortsätter Norhan Elali.
Det är dags för en värderingsövning. Varje elev tilldelas en lapp med en ny identitet som de ska leva sig in i. De radar upp sig längs med rummets kortsida och ungdomsledaren André Ahlman läser upp olika påståenden, som: ”Jag har internet hemma” eller ”Mina föräldrar hjälper mig med skolarbetet”. Om det stämmer med personen på lappen tar eleven ett steg fram.
– Övningen syftar till att synliggöra privilegier. För att vi kunna diskutera strukturell rasism och hur det påverkar människor låter vi eleverna gå in i roller och representera andra än sig själva. På så sätt slipper de dela med sig av personliga berättelser eller känna att de måste representera en grupp. De kommer ändå att använda delar av sig själv i tolkningsarbetet, säger André Ahlman.
Till slut står eleverna spridda över rummet. Elma Mrso är en av dem som står längst fram.
– På min lapp stod det att jag var barn till en amerikansk ambassadör som lever i Sverige. Det påverkar mig på så sätt att jag blir väldigt bortskämd, säger hon.
Längst bak i klassrummet står den elev som representerar en gömd flykting, hon har bara tagit ett steg fram.
– Aha, hon blir utsatt för rasism, säger någon.
Lägret anordnas av Ungdom mot rasism och syftar till att skapa förändring på sikt och visa eleverna olika möjliga sätt att arbeta antirasistiskt. En som blivit inspirerad under lägret är Johan Abdi från Oxievångskolan.
– Det är viktigt att vi kämpar mot rasism nu när Sverigedemokraterna blivit så jättestora och jag tror utbildning är det bästa vapnet vi har. Nu kan vi ta med de här kunskaperna ut i debatter på skolan. Det kan vara svårt att konvertera rasisterna, men man kan alltid få med andra människor som inte tagit ställning ännu, och då får vi med fler i kampen, säger han.
